Hets mot folkgrupp mot etniska svenskar extremt ovanligt

Samhälle Yttrandefrihet

I en enda dom som avgjordes i Norrköpings tingsrätt har Tingsrätten bedömt att svenskar omfattas av bestämmelsen om hets mot folkgrupp (HMF) i brottsbalken. Det är talande att inget ärende är avgjort i högre rätt.

Det är anmärkningsvärt att en så pass mycket högre nivå av missaktning krävs för att den riktas mot svenskar. För den individ som drabbas uppfattas ju missaktningen lika allvarligt.

Vi ska gå igenom rättsläget steg för steg. Vi kan trots allt konstatera att domen i Tingsrätten förde rättsläget ett steg närmare likabehandling.

Vad säger lagen?

För att dömas för brottet krävs att man i ett uttalande eller annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Brottsbalken (16:8 BrB).

Det är tillräckligt att meddelandet sprids på något sätt. Kriminaliseringen omfattar dock inte yttranden inom den helt privata sfären.

Svenskar anses vara en folkgrupp inom ramen för 16 kap. 8 § BrB, vilket alltså innebär att även svenskar rent formellt kan bli utsatta för hets mot folkgrupp.

Varför ser vi inte domar där svenskar är den utsatta? De angrips ju just för sin etniska tillhörighet relativt ofta.

I förarbeten och lagkommentarer till BrB kan man se att avsikten varit att skydda de folkgrupper som har ett annat nationellt ursprung än majoritetsbefolkningen. 

Det finns inget angivet i varken lagtext eller i förarbetena om att majoritetsbefolkningen helt exkluderas. Dock krävs mer för att uttalanden om majoritetsbefolkningen ska vara straffbara än vad som krävs när det gäller uttalanden om minoritetsgrupper.

Så till det intressanta fallet.

Det finns ett enda fall där svenskar fått med sig domstolen. Dagens juridik beskrev fallet i en artikel 2015.

I korta drag handlar ärendet om detta:

Den som väckt talan i Norrköpings tingsrätt är ett lokalt politiskt parti som ställde upp i kommunvalet i Linköpings kommun år 2014. Partiet drev bland annat frågan om förbud mot tiggeri. Partiet fick nio röster i Linköping och en röst i Jönköping. Det är alltså ett mycket litet lokalt politiskt parti.

Den som blivit stämd beskriver sig i svaromålet till Tingsrätten som ”jude och socialist” och är bosatt i Stockholmstrakten. Som ombud hade han en juriststuderande socialdemokrat bosatt i Norrland.

Tvisten gäller att stockholmaren på sin blogg den 30 juni hade utfäst sig att betala 25 000 kronor till den som kunde bevisa att han begått något brott.

Partiet valde att stämma mannen och krävde honom på de 25 000 kronorna. Partiets grund för sitt krav var att stockholmaren i mars 2014 publicerat ett annat blogginlägg som handlade om svenskar, som partiet menade innehöll hets mot folkgrupp. Partiet menade att stockholmaren hade uttryckt sig missaktande om svenskar och därmed begått ett brott.

Vad var det som partiet ansåg utgöra HMF mot svenskar?

Svenskar är det sämsta av gojer. Svenskar är ett folk som aldrig kunnat bete sig civiliserat, utan de har barbariet inprogrammerat i sina gener. Detta leder till att hart nära varje svensk är en potentiell sexualförbrytare, och till att svenskar inte hyser respekt för judar och andra. Svenskar beter sig som djur. Jag vill gå så långt som att säga att svenskar – såväl etniska som kulturella svenskar – jämförda med andra folk, är ohyra, vidrig ohyra. Det vore inte mer än rätt om alla svenskar utrotades – försvann från jordens yta” hade stockholmaren skrivit och publicerat på sin blogg.

Parterna var ense om att stockholmaren hade skrivit inlägget men stockholmaren menade att han inte begått något brott. Man kan inte missakta en majoritetsgrupp som svenskar, ansåg han.

Frågan om svenskar omfattades av brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp har aldrig tidigare blivit föremål för prövning i domstol.

Justitiekanslern, som är ensam åklagare i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål, har i flera fall menat att svenskar inte skyddas av bestämmelsen, utan endast minoritetsgrupper, eftersom lagens syfte är att skydda sådana grupper.

Denna linje, som Justitiekanslern drivit i vart fall sedan 1980-talet, drev stockholmarens ombud. Partiet menade å sin sida att det skulle strida mot bland annat rasdiskrimineringskonventionen och förarbetena till bestämmelsen om hets mot folkgrupp att behandla svenskar och minoritetsgrupper olika.

Tingsrättens unika domskäl

Domstolen har två frågeställningar att ta hänsyn till.

1. Omfattas svenskar av HMF-lagen?

I dessa mål är det tre juristdomare. De skriver: ”Efter att ha gått igenom förarbetena till lagstiftningen om hets mot folkgrupp anser Tingsrätten att det får anses stå klart att avsikten varit att även svenskar som grupp kan omfattas av bestämmelsen i 16 kap. 8 § brottsbalken.”

Tingsrätten fortsätter: ”Denna bedömning görs trots att Justitiekanslern har konstaterat att den situationen att någon utrycker kritik mot svenskar inte träffas av straffstadgandet i 16 kap. 8 § brottsbalken (se beslut den 5 november 2013). Dessutom har Justitieutskottet, till skillnad från Justitiekanslern, bedömt att bestämmelsen omfattar svenskar (se bet. 2012/13:JuU10).”

Domstolen konstaterar här alltså att svenskar omfattas av HMF-lagen.

Så till den andra frågeställningen.

2. Har det spridits och är uttalandet om svenskar missaktande?

”Inlägget har publicerats på internet och således haft bred tillgänglighet. Samtidigt torde inlägget endast ha nåtts av personer som aktivt besökt sidan. Målgruppen för inlägget har varit svenskar. Vad [stockholmaren] i detalj åsyftat med detta begrepp är delvis oklart. Genom definitionen ”såväl etniska som kulturella svenskar” står det dock klart att uttalandet varit riktat mot en mycket bred grupp av människor, närmare bestämt en majoritetsgrupp.

Till detta kommer att [stockholmarens] uttalande också ter sig svävande. Behovet av att inskränka yttrandefriheten beträffande uttalanden som riktar sig mot majoritetsgrupper torde enligt Tingsrättens mening inte göra sig gällande i lika stor utsträckning som i förhållande till minoritetsgrupper.

Det kan konstateras att uttalandet innehåller ett mycket nedsättande och stötande språk. Uttalandet torde dock vara av sådan karaktär som bäst bemöts i en fri och öppen debatt. Med beaktande härav och av att undantag från yttrandefriheten ska ske restriktivt bedömer Tingsrätten att en inskränkning av yttrandefriheten inte kan anses nödvändig i detta fall. Inlägget uppnår således inte kravet för missaktning” skriver domstolen.

Partiets talan ogillas därför, och partiet måste betala stockholmarens rättegångskostnader.

Här förlorade vi det andra steget.

Domstolen ansåg att det krävs mer för att uttalanden om majoritetsgrupper som svenskar ska vara straffbara. Hårda ord är inte tillräckligt.

Yttrandefrihetsombudsmannen, som jag skrev om i artikel den 6 november kommer att försöka få tillstånd en ändring av tillämpningen av HMF-lagen. Det vore sannerligen på tiden.