Vad är den verkliga orsaken till att Sverige har näst sämst pensioner i hela EU?

Ekonomi Samhälle
Näst sämsta Pensioner inom hela EU!
När pensionssystemet reformerades sas det att bördorna skulle delas solidariskt över generationerna, att pensionerna skulle följa lönerna, att arbete skulle löna sig i pensionskuvertet och att pensionsnivåerna skulle hamna på ungefär samma nivåer som tidigare.
Inga av dessa grundprinciper har någonsin blivit uppfyllda av Socialdemokraterna och undra på det när man farit med lögner i flera decennier. Det är ett maktmissbruk, som saknar motstycke i modern svensk historia och det är Socialdemokraterna med sitt långa maktinnehav med korta borgerliga parenteser som bär ansvaret. Pensionssystem är nämligen system som löper över generationer och de med längst maktinnehav har därför haft möjligheten att rätta till systemen.
Lånet av 258 miljarder från pensionsfonderna.

Partierna i riksdagens pensionsgrupp har, i efterhand, enats om förklaringen att dessa pengar inte var ett lån, utan en kompensation för att bland andra förtidspensionärerna togs bort från kontot för ålderspensionerna i statens budget. Men pengarna togs från AP-fonderna, inte från kontot för ålderspensionerna.

Dessutom kan tilläggas att S använt ”förtidspensionering” som arbetsmarknadspolitisk åtgärd under många år. Pensionärerna har alltså fått betala två gånger för denna politik. En gång när unga långtidsarbetslösa gjordes till pensionärer och fördes in i pensionssystemet och en andra gång när de togs bort därifrån.                                 

Det så kallade Intjänandetaket

För att ingen skulle “kunna bli rik” på sin allmänna pension infördes intjänandetaket.

Det är arbetsgivaravgifterna som tillför pengar till pensionerna. Med arbetsgivaravgift menas de avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd utöver arbetstagarens lön. Den uppgår till cirka 31% av den anställdes bruttolön.

Arbetsgivaravgiften är av stor betydelse då den tillsammans med lönen avgör hur höga anställningskostnaderna blir. De anställda avstår alltså löneutrymme för att bekosta arbetsgivaravgiften. Den ska bland annat gå till ålderspension med ca 10%. Det blir stora belopp sammantaget och är alltså tänkta att säkra våra pensioner.

Hur politikerna snor åt sig av pensionspengarna.

Den här delen av arbetsgivaravgiften skulle alltså i sin helhet gå till pensioner – var det tänkt. Nu har de förståligt lyckats lägga in ett inkomsttak. Tjänar man mer än drygt 39 000 kr per månad efter justering för semestertillägg (7,5 inkomstbasbelopp) betraktas det som skatt. De pengarna tas alltså varje månad från pensionerna och åker rakt in i statens allmänna skatteintäkter.

Detta motsvarar numera nästan hela budgeten för polismyndigheten, eller drygt 18 miljarder om året. Om vi räknar ett försiktigt genomsnitt sedan systemets införande 2001 så motsvarar denna dränering av pensionärernas pengar nästan 200 miljarder och närmar sig snabbt lånet på 258 miljarder. Hanteringen av dessa pensionsinbetalningar från arbetsgivarna är en viktig orsak till att pensionerna aldrig hade en möjlighet att följa löneutvecklingen.       

Den så kallade Bromsen
   
Bromsen tillkom efter riksdagsbeslutet om ”världens bästa pensionssystem”, vilket fattades 1994. Man insåg nämligen redan 2001, vid systemets införande, att det var underfinansierat. Istället för att titta över finansieringen, kanske intjänandetaket, valde man att lägga in en broms i systemet. Denna broms sänker inte bara pensionerna de år den ”slår till”, den sänker också den framtida utvecklingen. Det finns nämligen ingen ”gas” i systemet.                                   
                                                                      

Normen

I de individuella prognoser som lämnas till alla förvärvsarbetade räknar de upp prognosen med omkring 17%. De ser det som en förskottsränta och kallar den för Normen. Den är givetvis en uppräkning av pensionsprognosen som är tänkt för att pensionerna inte ska verka för låga. Det anges ingenstans i de individuella prognoser vi får att de lagt in denna tänkta förskottsränta i prognosen.

Pensionshöjningarna blir därför alltid 1,6 % mindre än den genomsnittliga lönehöjningen. De äldre, som har tilläggspension, får också ett avdrag på 1,6 % trots att de aldrig fått något förskott. Pensionen skulle höjas i takt med den genomsnittliga löneökningen. Nu räknar man denna minus 1,6 %.       

Följsamhetsindex

Det kallades så för att pensionerna skulle följa löneutvecklingen i stället för, som tidigare, prisutvecklingen vilken ATP följde. Men istället för att knyta pensionerna till den verkliga löneutvecklingen knöt man detta ”index” direkt till inbetalningarna till systemet. Sedan byggde man in strypningar av inbetalningarna till systemet. Följsamhetsindex gjorde pensionerna allt annat än följsamma.
    

Klyftan

En ”klyfta” man aldrig talar om är klyftan mellan pensioner och löner.

Med en genomsnittlig ökning kring 2,5% per år, har lönenivån i Sverige fördubblats sedan pensionssystemets införande 2001. Pensionerna har, i princip, legat på samma nivå sedan 2001. Gapet, eller klyftan, mellan den sista lönen och den första pensionen ökar för varje år. Det gör även klyftan mellan löntagare och pensionärer. Det talas aldrig om denna klyfta.

Samtliga uppgifter i detta inlägg är hämtade från Göran Dandelo, fd partiledare för SPI Välfärden och äldrepolitiker för Medborgerlig samling.

4 thoughts on “Vad är den verkliga orsaken till att Sverige har näst sämst pensioner i hela EU?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.