SD vill lyfta problemet som många ger uttryck för med att Public service inte är opartiska och sakliga.

Politik inrikes

Vid sammanträde med riksdagens kulturutskott den 20:e februari ville Sverigedemokraterna kalla in cheferna för Public servicebolagen. SD ville lyfta frågan om Public service opartiskhet, vilket många medborgare under en lång tid tagit upp som ett problem.

När Riksdagen med majoritet, där endast SD röstade nej, beslutade att Public service ska finansieras via skattsedeln innebär det i praktiken att staten med stöd av sitt våldsmonopol tvingar alla skattebetalare i Sverige att finansiera SVT, SR och UR. Därmed är Public service verksamhet en angelägenhet för alla som betalar skatt i Sverige.

Det är därför mycket underligt att frågan om Public service opartiskhet som är ett villkor i bolagets sändningstillstånd, inte får diskuteras mellan cheferna på Public service och våra förtroendevalda politiker på kulturutskottet.

SD ville göra frågan konkret genom att visa på ett par exempel som underlag för samtalet. Detta i sig har tolkats som att SD vill detaljstyra Public service (PS) och inbjudan om att ha mötet på kulturutskottet har märkligt nog tolkats som att cheferna på Public service skulle bli tillrättavisade för enskilt programinnehåll.

Ett inslag i SVT där Aron Emilsson förklarar vad samtalen skulle ha handlat om ser du i filmklippet cirka 2:00 in i klippet.

Han poängterar att PS nu är helt skattefinansierat och att man måste kunna föra ett samtal om hur man uppfyller målen om relevans, väsentlighet, saklighet och opartiskhet i sina inslag.

Frågan om relevans, väsentlighet, saklighet och opartiskhet gäller både när man bjuder in experter men också när man för samtal i studion och intervjuar människor på gatan där kanske inte politiska eller andra intressen presenteras. – Det finns ett stort tryck att vi politiker också vågar ta ett mandat att dels ge programbolagen chans att informera själva och ge utskottets ledamöter en chans att ställa frågor, säger han. Det tycker jag är en helt annan sak än att vi skulle göra granskningsnämndens uppgift och granska enskilt innehåll, det är inte vad vi föreslår, säger Emil Aronsson i inslaget.

Partierna till vänster har reagerat uppenbart signalpolitiskt, vilket är mycket tråkigt eftersom frågan engagerar gemene man mycket, och främst de medborgare som har partisympatierna i oppositionen, det vill säga SD, M och KD. Många av dessa har i flera undersökningar som Public service låtit göra svarat att de har ett litet eller obefintligt förtroende för PS.

”Rejäla övertramp” skriver Ulf Kristersson om SD-utspelen gentemot public service-bolagen SVT och SR. I en Facebookstatus tar han de statliga mediejättarna i försvar, men möts överlag av ett kritiskt mottagande från de egna anhängarna i kommentarsfältet, enligt Nyheter Idag den 28 februari.

Eftersom även L får ses tillhöra vänsterns regeringsunderlag är det inte oväntat att de reagerat på sedvanligt vänsterliberalat sätt med indignation.

– Det här är inte acceptabelt, säger kulturutskottets ordförande Christer Nylander (L), som ser utspelet som ett försök till politisk styrning.

De exempel som SD tänkt använda som diskussionsunderlag var ett studiosamtal om ungdomsbrottslighet i SVT:s Morgonstudion och Sveriges radios program ”P3 med Rebecca och Fiona”.

Sverigedemokraterna vill med dessa två exempel ta upp ett större problem med bristande opartiskhet i public service programutbud.

– Det är frågor vi har lyft som har sin upprinnelse inte minst i förra torsdagens inslag i Morgonstudion där man diskuterade ungdomsrånen, med ett mycket ensidigt perspektiv, säger Aron Emilsson, kulturpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Dessvärre lyckades vänsterliberalerna få igenom skattefinansiering av PS utan att först skriva om kraven på innehåll. De fick dessutom en budget som sträcker sig på sex hela år, utan att sändningstillståndet kan dras tillbaka hur PS än beter sig. Jag tycker mig skönja en viss ökning av partiskheten efter detta, att de tycker sig sitta säkert i båten nu och kan göra hur de vill.

Den debatt i riksdagen som föranledde beslutet om skattefinansierad PS hittar du nedan. Det är intressant att höra hur partierna resonerade. Ämnet i den här artikeln är SD:s förslag i kulturutskottet. Därför har jag särskilt fokuserat på SD:s anföranden och i någon mån M:s. M har även de riktat kritik mot PS just gällande problemet med allmänhetens sjunkande förtroende och kritik för att de inte uppfyller kravet på opartiskhet.

Du kan se hela debatten om Villkor och riktlinjer för Public service 2020 – 2025 som sändes i riksdagen 23 oktober 2019 här:

Du kan se Angelica Bengtsson (SD) ca 18:20 in i sändningen där hon tar upp problemet med kritiken mot PS för bristen på saklighet och oberoende. De är kritiska till finansieringens utformning som beslutas utan att några krav ställs på innehåll och att innehållet är opartiskt.

I en gemensam reservation som SD, M och KD ställer sig bakom vill de stärka opartiskheten och oberoendet i PS innehåll.

Du kan se Moderaternas anförande av Annicka Engblom cirka 2:35 in i sändningen. Hon framför att Public service i det närmaste varit både tondöva och oförstående när frågan om opartiskhet och saklighet förts fram under det år de arbetat med frågan i utskottet och träffat företrädare för PS.

SD föreslår även en granskningsnämnd värd namnet med en transparent process och en ändring där man ska kunna anmäla hela delar inte bara enskilda uttalanden. De föreslår också att rättelser ska ske mycket tydligare än vad som är fallet nu. De vill också att det ska inrättas en nämnd som före sändning granskar och rättar eventuella sakfel i faktaprogram.

Något som jag särskilt tycker är bra i deras förslag är att de föreslår ett organ för saklighetsprövningar. De pekar på en undersökning som Timbro har gjort där det framgår att det finns en diskrepans mellan vad allmänheten tror är granskningsnämndens uppdrag och hur granskningsnämnden själva tolkar sitt uppdrag.

Granskningsnämnden anser inte att det är deras uppdrag att på egen hand granska fakta. Samtidigt använder PS ofta just granskningsnämndens utlåtanden som ett argument för att de uppfyller kravet på saklighet som sändningstillståndet kräver.

PS använder alltså granskningsnämndens utslag för att peka på att de är sakliga, och granskningsnämnden granskar inte saklighet, det vill säga fakta.

Aron Emilssons (SD) anförande hittar du cirka 3:00 in i sändningen där han tar upp problemet med partiskhet i urvalet av nyheter, hur fakta presenteras, vilka experter som bjuds in till program för att kommentera migrationspolitiken, klimatpolitiken och andra hett debatterade politikområden.

Anledningen till att SD röstade nej var att de anser att man har börjat i helt fel håll. De sa tidigt nej till att införa en allmän skatt utan folklig förankring. Man måste först vända förtroendesiffrorna genom att leva upp till opartiskhet och saklighet. De vill också ha ett nordiskt samarbete och slå ihop de tre PS-bolagen till ett.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.