Bosättningslagen strider mot det i regeringsformen grundlagsskyddade kommunala självstyret.

Migration Politik inrikes

Jonas Andersson i Skellefteå: ”Superbra av våra västerbottniska gruppledare om tvånget för kommunerna att ta kostnaderna för så kallade ”nyanlända” – alltså personer som fått uppehållstillstånd oavsett om de varit i landet ett eller fem år.

Först regeringen Reinfelds naiva migrationsöverenskommelse med Miljöpartiet, sedan regeringen Löfven, som inte skulle bygga några murar. Konsekvenserna av denna naivitet är tyvärr vad som kommer definiera 2020-talet.

Trots att mottagandesystemet var hårt överbelastat under migrationskrisen 2015 lät den socialdemokratiska regeringen dörren till Sverige stå öppen in i det längsta.

För att hantera konsekvenserna infördes den så kallade bosättningslagen. Alltså den lag som ger staten rätt att med tvång fördela nyanlända som fått uppehållstillstånd mellan landets kommuner.

Detta menar vi sverigedemokrater strider mot det i regeringsformen grundlagsskyddade kommunala självstyret.

Problemen för kommunerna är uppenbara. När den statligt finansierade etableringsersättningen försvinner har väldigt få nyanlända kommit i arbete.

Misslyckandet vältras över på kommunerna

Detta misslyckade vältrar staten över på kommunerna. Det ger ökade kostnader samtidigt som skatteunderlagen ofta minskar.

Boliden är ett exempel på hur migrationspolitiken och dess ekonomiska och sociala effekter kan påverka ett mindre samhälle. I många år har Skellefteås makthavare förnekat de framväxande problemen i kommunens ytterområden. Men snart är de omöjliga att ignorera.

Fler kommuner i Västerbotten upplever samma utveckling.

I många kommuner saknas inte bara jobb utan också bostäder. Otryggheten har ökat i utsatta områden och skatterna höjas för att försöka hålla ihop budgeten.

Samtidigt ges många av de nyanlända inte en rimlig chans att anpassa sig till Sverige. De hamnar i ett utanförskap som är svårt att ta sig ur.

På sikt måste målsättningen vara att asylprocessen ska vara ett statligt åtagande som tar veckor snarare än år.

En ny utlänningslag med ett statligt kostnadsansvar

En ny utlänningslag måste snarast komma på plats där hjälp i närområdet prioriteras före mottagande i Sverige. Staten måste även ta mer ansvar för invandringens kostnader kombinerat med ett större stöd för återvandring.

Det kommunala självbestämmandet måste respekteras.

Fram till att detta system är på plats måste dock kommunernas självbestämmande respekteras. Det kan inte vara kommunmedborgarnas ansvar att bekosta något man inte kan styra över.

Avtal med Migrationsverket om mottagande av nyanlända bör alltså enbart tecknas frivilligt i den omfattning kommunen själv anser lämplig och önskvärd.

Detta innebär att den tvingande bosättningslagen, som Sverigedemokraterna motsatt sig från start, snarast bör rivas upp.

Bosättningslagen ska prövas mot det grundlagsskyddade kommunala självbestämmandet.

Med anledning av ovanstående kommer Sverigedemokraterna att arbeta för att pröva bosättningslagen i samtliga kommuner i Västerbotten. Det kommunala självstyret och välfärden för medborgarna måste prioriteras.”

https://norran.se/artikel/2r4nw10l

På vilket sätt strider bosättningslagen mot kommunala självstyret?

Statens etableringsersättning betalas i två år. Sedan övergår försörjningsansvaret till den kommun där migranten är mantalsskriven.

Staten beslutar. Kommunerna får kostnaderna.

Det är staten som beslutar om hur många migranter som ska få uppehållstillstånd i Sverige, inte kommunerna. Enligt grundregeln ska staten om de inför nya regler som belastar kommunerna med nya kostnader samtidigt skicka med pengar som täcker de nya kostnaderna. Detta har inte skett när de införde den tvingande bosättningslagen.

Vad kan man besluta om när man inte har några pengar?

Detta har kraftigt minskat kommunernas möjligheter att råda över sin budget. Kan man hävda att det finns ett självbestämmande utan att själv bestämma vad man ska använda sina pengar till? Det kommunala självbestämmandet har kraftigt minskat, vilket strider mot grundlagen.

Hur snabbt kommer migranter i självförsörjning?

Detta har beräknats av Sven-Olov Daunfeldt, professor och forskningschef vid Handels Utredningsinstitut och hans forskningsteam. De beräknade den verkligt relevanta siffran där så kallade ”åtgärder” räknas bort.

I egenskap av forskningschef vid Handels forskningsinstitut har professorn och hans forskarkollegor Anders Bornhäll och Hans Seerar Westerberg använt dataserier som de redan hade sammanställt för sin forskning i syfte att besvara frågan, vilket gjorts i form av en så kallad HFI Note.

De studerar hela populationen av invandrare födda i Afrika och Asien som kom till Sverige under perioden 1998–2010 och som då var i åldern 21 till 50 år. De följer sedan dessa individer mellan fem och femton års tid fram till år 2015.

Hur många invandrare är självförsörjande?

Den siffra professorn tog fram svarar på frågan hur många invandrare som tjänar minst 20 000 kronor i månaden efter nio år i Sverige.

Svaret är 29 procent.

Ytterligare 12 procent försörjs av arbetsmarknadsprogram.

Det bekräftar också att de med antingen mycket låg inkomst eller som är försörjda av ”åtgärder” är nästan lika många som de med riktig arbetsinkomst.

Mellan en tredjedel till nära hälften av ”sysselsättningen” är tom luft för dessa invandrare.

Du kan läsa mer i SveaNyheters artikel från 23 december:

Sysselsättningsgrad vs självförsörjning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.