Hur får vi en solid rättsstat i Sverige där konstitutionen skyddar våra fri- och rättigheter, där äganderätten är skyddad och där politikerna inte kan stifta lagar som strider mot grundlagen?
Yttrandefriheten har satts under stark press av den Socialdemokratiska regeringen Löfven I och II. Justitieminister Morgan Johansson försökte under den förra mandatperioden införa grundlagsändringar som skulle ha gjort att endast journalister godkända av regeringen lättillgängligt skulle få ta del av vissa offentliga uppgifter.
Tack vare alternativ media lyckades detta stoppas i sista stund genom att övertyga Moderaterna att rösta nej. Den gången var det Moderaternas Andreas Norlen, som nu är talman som räddade yttrandefriheten.
Norlens agerande under processen med regeringsbildandet vintern 2018 har dock gjort mig tveksam till om han numera kan räknas till de politiker som har Sveriges medborgares bästa för ögonen.
Våra fri- och rättigheter är satta under press
Under den här mandatperioden har ett flertal yttrandefrihetsinskränkande lagar införts. Den stora risken som jag ser nu är att den nuvarande regeringen, troligen även stödd av M och KD, inför så kallat gråzonsläge.
Under ett gråzonsläge liknande det som beskrivs i typfall5 betraktas exempelvis information i allmänhet, och information från alternativa medier i synnerhet, som en riskfaktor. Det skulle rimligen innebära ökade möjligheter att tysta alternativa röster med hänvisning till rikets säkerhet.
Allmänna val hålls inte under ett sådant läge. Vi behöver därför agera nu. Du kan läsa min artikel om gråzonsläget här.
Hur ska vi tolka samtiden?
En ypperlig uttolkare av samtiden är Hans Jensevik. Varje slutsats bygger på logik som han pedagogiskt redogör för.
Han har lärt mig åtskilligt om rättsstaten och hur svag den är i Sverige. Långt innan han startade de ideella föreningen Six to the six lyssnade jag på hans kunniga föreläsningar om kommunal ekonomi.
I den här videon berättar han om den kommunala skatteutjämningen.
Hans Jensevik har startat föreningen Nix to the six. Jag följer hur den utvecklas och hoppas att de ska få ett stort antal medlemmar, så att de kan bli en faktor som politikerna tvingas lyssna på.
Tanken med Nix to the Six berättar jag mer om längre ner. Först vill jag berätta hur Hans Jensevik beskriver vad som är fel i vårt svenska system och hur vi ska rätta till det.
Vad är rättsstaten?
Rättsstaten omfattar alla som befinner sig i ett land. Rättsstaten är alltså bunden till ett landområde och det landområdet är en nation. Utan en nation kan inte en rättsstat existera eftersom de lagar som stiftas endast gäller inom det landområde som är nationen.
Principerna för en rättsstat är legalitet, rättssäkerhet, öppenhet och ansvarsutkrävande när myndigheter fattar beslut eller när politiker styr sin förvaltning.
Det är demokratiers uppgift att ständigt reformera, effektivisera och förbättra rättsstaten så att den står emot krafter som vill bryta ner rättsstaten och i sin förlängning införa diktatur.
I detta spel är du, som den enskilda väljaren, rättsstatens sista utpost. Hur ensamma och få vi än är bestämmer det hur Sverige lyckas med uppgiften att värna rättsstaten – och hur morgondagen kommer att bli.
Hans Jensevik:
En antites till rättsstaten kan förtydliga läget. Platser där klaner härskar är inte rättssamhällen av främst två skäl:
° I klanmedlemmens huvud finns inte den rumsliga bilden av en nation, utan klaner finns på platser där den klan som är i majoritet bestämmer. Vid oregerlighet finns ingen objektiv rätt utan individen får söka sin rätt av klanledaren och principen för denne är att skapa harmoni.
° Sedan historiens begynnelse har klansamhällen karaktäriserats av inbördes fiendskap som inte sällan lett till krig, och det ser vi också idag i Arabvärlden som är full av konflikter. Samhällen med klaner är sällan trygga platser som kan erbjuda hög välfärd.
Klansamhället på frammarsch
Vi ser klansamhället i Sverige när polisen kommer ut till vad vi kallar utanförskapsområden och möts av klanens ”grabbar”, som är klanens polis, med beskedet att, ”detta är inte Sverige”. Varje ingripande på platsen ”utanförskapsområde” som misslyckas är ett misslyckande för rättsstaten Sverige där den klan som är i majoritet härskar.
Den typ av lågintensivt inbördeskrig som karaktäriserar klansamhällen finns nu också i Sverige och våra rösträknande politiker ser mellan fingrarna med detta. Den friheten våra makthavare tar sig genom den attityden är ett brott mot rättsstaten Sverige.
Vad behöver åtgärdas?
Vad brister? Jensevik förklarar att Sverige har en marxist-leninistisk typ av författning där följande sex defekter kan påvisas:
° Författningsdomstol saknas.
Enligt EU-lag ska Sverige ha författningsdomstol. Det har Sverige rundat genom att alla domstolar kan omvandla sig till författningsdomstolar.
Det skedde exempelvis gällande lagen om ”de ensamkommande”, och det misslyckades. Lägre rätt tillämpade detta, varvid beslutet överklagades och gick till en högre rätt som tillämpade lagen. I Sverige kan beslut av författningsdomstol alltså överklagas till en högre domstol – med rätt åsikt!
° Sverige saknar maktdelning
Det finns ingen politisk maktdelning av typen flerkammarsystem och inte heller någon författningsdomstol likt den i USA där lagar som strider mot grundlagen helt enkelt ogiltigförklaras.
Ingenting kan hindra en riksdag i Sverige från att ändra vilka lagar eller grundlagar den önskar. Det finns inget rättsligt system i Sverige som kan förhindra det.
° Svagt skydd för våra grundlagar
Våra författningar (Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen och Successionsordningen) ändras genom beslut i Riksdagen och inte av folket genom folkomröstningar.
Det gör att en riksdagsmajoritet i Sverige kan införa diktatur och ta bort vilka fri- och rättigheter de vill från medborgarna.
° Regeringsbildningen vilar inte på ett majoritetsstöd
Vanligtvis finns ett majoritetskrav vid regeringsbildningar. Tanken bakom detta är att minst hälften av de representanter som medborgarna i landet valt ska ha förtroende för regeringen.
I Sverige finns en minoritetsregel som säger att regeringen bara behöver tolereras av Riksdagen. Det ger småpartier oproportionerligt stor makt.
° Partistöd är tillåtet
Partistöd är tillåtet, vilket tillåter att partier disponerar skattebetalarnas pengar för politisk verksamhet.
Det har lett till att partierna mer är som reklambyråer än fungerar som medlemsorganisationer. Det skapar en i det närmaste obefintlig kontakt mellan vanliga partimedlemmar och de politiska partierna. Partierna tvingas inte ta hänsyn till verkligheten för medborgarna när politiken utformas.
° Äganderätten har svagt stöd i grundlagen
Äganderätten har en svag ställning i våra författningar, vilket bland annat illustreras av att polis och tull ser på när internationella stöldligor gör sina razzior i Sverige och får lämna landet utan åtgärd.
Det är till och med så förberett i våra författningar att det inte står inskrivet i dem att Sverige ska var en rättsstat.
I klansamhällen äger ingen något och inte i marxist-leninistiska stater heller. I Sverige är det maskerat genom den konstitutionella demokratins begrepp.
Hur tar vi oss framåt?
Man pratar om den horisontella och den vertikala rättsstaten. Den horisontella är hur vi medborgare i Sverige behandlar varandra i vardagen och där fungerar rättsstaten enligt internationella mätningar världsledande – få slår oss i tillit till varandra.
Trots att den har sargats av politikernas agerande har vi fortfarande en tillit emellan oss som vi kan amvända för att stärka vår position.
Det är däremot illa när det gäller den vertikalarättsstaten där du som väljare finns nederst och våra rikspolitiker överst.
Som väljare är du sedan ett antal mandatperioder frikopplad från det vertikala systemet.
Det är din uppgift att koppla upp dig igen om du tillhör de demokratiskt sinnade på vår planet, skriver Jensevik.
Vad är syftet med Nix to the six?
På deras Facebook har de nu 2000 medlemmar. Många medlemmar känner jag igen som samhällsintresserade debattörer.
Jensevik skriver: Syftet med denna öppna FB-grupp är att kasta ut ”The Six” – S, MP, C, L, KD och M ur Riksdagen vid nästa val. Varför? De har haft makten de senaste mandatperioderna och det har bara blivit sämre. Väljarnas dom är klar: Det var inte vi som svek er. Det var ni som svek oss efter varje val – med DÖ och JÖK. Nu sviker vi!!!
Nix to the Six är inte ett politiskt parti och har någon koppling till något politiskt parti.
Syftet med projektet Nix to the Six är att få dig att inse vilken stor röstmakt du har ihop med andra missnöjda väljare. Ser politiker att de förlorar röster så agerar de – inte förr. Nix to the Six samlar därför missnöjda väljares röster.
På deras webbplats kommer du senare i år kunna signalera din vägran att rösta på något av de sex partierna i valet 2022, eller i ett extraval innan dess. Du anger vilket parti du röstade på 2018 och anger sofflocket (SL) som din plats tills dagarna före nästa val. Trolösa politiker ska se din trolöshet varje minut till dess.
Handling gäller, inte längre bara prat! menar Jensevik. Ja, jag frågar mig vilka alternativ vi har och konstaterar att de just nu inte är särskilt många.
Det är en kontrast till det allmänt håglösa och lätt irriterade stämningsläge som jag tycker mig se runt omkring mig.
Hans Jenseviks facebooksida hittar hu här.
Här presenterar han Nix to the six
https://youtu.be/CaTyzQgb6NU
Du kan läsa om Nix to the six på Facebooksidan, som du hittar här.
Föreningen har en blogg, där Jensevik kommenterar dagspolitik och projektet Nix to the Six. Du hittar bloggen här.
Tidigare artiklar i ämnet:
Demokratins ödesfråga. Säkra, hemliga rättvisa val kräver förändringar.
Inför ett nytt valsystem i Sverige med Danmark som förebild.
Stärk demokratin och tydliggör ansvarsutkrävande.
En rättsstat värdig namnet har opolitiska oberoende domstolar och författningsdomstol
