I en kris har vi två möjligheter; att överleva eller att dö; att utvecklas snabbt eller att gå under.

Samhälle

Anna: Vi hade kunnat klara Corona pandemin avgörande bättre och lättare jämfört med de flesta länder i världen. Vi hade med lätthet kunnat räkna tusentals färre döda och färre insjuknanden än andra länder.

Vi har nämligen de mest gynnsamma betingelser för att klara en pandemi.

Vi lever i ett stort land med en gles befolkning och med stora avstånd. Vi andas frisk luft. 50 procent av oss lever i singelhushåll, vilket är rekord i världen. Vi är ett land med god teknologi och utvecklade tekniska resurser. Våra invånare har hög utbildning och vi har tillförsikt till våra myndigheter och politiker.

Och ändå – vi står här idag med ett sorglig faktum. Vi ligger på 7:e plats med flest döda per capita i världen. Vi har tresiffriga och till och med fyrsiffriga tal om nya infektioner dagligen. Och detta trots få testningar.

I tider av kris skärps motsättningar, vilket i sin tur blottlägger bristerna i samhället och i politiken.

När motsättningarna skärps ser vi klarare. Det är det som är det positiva i allt som är negativt. Vi blir medvetna om att saker inte förhåller sig så som vi trodde.

I en kris har vi två möjligheter; att överleva eller att dö; att utvecklas snabbt eller att gå under.

Jag har bestämt mig för det första alternativet och jag hoppas att du hänger med!

De som resonerar att de som dött hade dött snart ändå

Undersökning i Spanien, Storbritannien och Tyskland har kommit fram till att i genomsnitt hade de som dött i Corona kunnat leva mellan 9-13 år till och detta trots att man gjort avdrag på underliggande sjukdomar. Om man räknar i levnadsår ger det cirka 50.000 levnadsår på 5.000 döda.

Det är människoovärdig, föraktfullt och oanständigt att säga att dessa människor hade dött ändå. Sådan råhet är barbarisk ondska.

/Anna

Här kan du se hur Finn Nilsson, docent i riskhantering på Karlstad Universitet och en kandidatexamen i medicin resonerar kring hanteringen av covid-19.

Han intervjuas av Jan Lötvall, professor och överläkare i Göteborg. Finn Nilsson har inriktat sig på riskreducerande åtgärder i samhället. Han driver Centrum för samhällsrisker.

Finn Nilsson menar att vi i det svenska samhället normalt har en grundsyn att när en osäkerhet föreligger, som det gjorde i början av covidutbrottet, så tillämpas försiktighetsprincipen. Så gör vi normalt i andra sammanhang i vårt land. Det är grunden som hela vårt förhållningssätt bygger på.

Hur kan det komma sig att denna princip kastas över ända i covidhanteringen? Att tillämpa den i början hade dessutom inneburit enkla och förhållandevis billiga åtgärder.

Nilsson menar att Sverige nu ska lämna den nuvarande strategin och helt enkelt anpassa sig till hur övriga EU gjort för att återbygga förtroendet för vårt land och återskapa goda relationer till andra länder.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.