Sveriges dystra resultat – mer död och nästan lika stor ekonomisk skada – tyder på att det antagna valet mellan människoliv och välstånd är falskt. Det är ett självskadebeteende.

Politik inrikes Samhälle

I en artikel i The New York Times igår skriven av Peter S Goodman som msm verkar ignorera beskriver Goodman hur världen nu använder Sveriges strategi som ett varnande exempel när de ska lyfta sina restriktioner.

Han skriver att Sveriges beslut i pandemihanteringen har gett upphov till många dödsfall utan att skona landets ekonomi från skada – röd flagg när USA och Storbritannien ska lyfta lockdowns.

Han fortsätter: Sedan coronaviruset kom till Europa har Sverige uppmärksammats internationellt genom att genomföra ett oortodoxt experiment. Världen kan nu se vad som händer i en pandemi när en regering tillåter livet att fortsätta till stor del obehindrat.

Detta är vad som har hänt: Inte bara har tusentals fler dött än i grannländerna som införde lockdowns, utan Sverige har dessutom bara lyckats mycket lite bättre ekonomiskt.

“De fick bokstavligen ingenting,” sade Jacob F. Kirkegaard, en senior docent vid Peterson Institute for International Economics i Washington. “Det är ett självskadebeteende, och de har inga ekonomiska vinster.”

Resultaten av Sveriges hantering är relevanta långt bortom skandinavien.

I USA, där viruset sprider sig med oroväckande hastighet, har många stater – på president Trumps uppmaning – undvikit nedstängningar eller lyft dem för tidigt med antagandet att detta skulle främja ekonomisk återhämtning, så att människor kan återvända till arbetsplatser, butiker och restauranger.

I Storbritannien öppnade premiärminister Boris Johnson pubar och restauranger förra helgen i syfte att återställa det normala ekonomiska livet.

Bakom detta tillvägagångssätt ligger antagandet att regeringar måste balansera mellan att rädda människoliv och att skona arbetstillfällen, med de extra hälsorisker det innebär att minska möjligheten till fysisk distans och att det skulle kunna motiveras av ett ökat välstånd.

Men Sveriges dystra resultat, skriver Goodman, – mer död och nästan lika stor ekonomisk skada – tyder på att det antagna valet mellan människoliv och lönecheck är falskt:

Att misslyckas med att genomdriva fysisk distansering kan kosta människoliv och jobb samtidigt.

Sverige har i stor utsträckning undvikit att införa förbud. Regeringen tillåter restauranger, gym, butiker, lekplatser och de flesta skolor att förbli öppna. Däremot valde Danmark och Norge strikt karantän, förbjöd stora grupper att samlas och stängde många butiker och restauranger.

Mer än tre månader senare har coronaviruset orsakat 5 420 dödsfall i Sverige, enligt Världshälsoorganisationen.

Det låter kanske inte särskilt hemskt jämfört med de mer än 129 000 amerikaner som har dött. Men Sverige är ett land med bara 10 miljoner invånare.

Per miljon invånare har Sverige drabbats av fler dödsfall än USA, 12 gånger fler än Norge, sju gånger fler än Finland och sex gånger fler än Danmark.

Resultatet av Sveriges inställning har stått klar nu i några veckor.

Trots att de i stort sett har låtit sin ekonomi fortsätta obehindrat har de drabbats ekonomiskt i nästan lika hög grad som sina grannländer.
Sveriges Riksbank förväntar sig att landets ekonomi kommer att minska med 4,5 procent i år, en revidering från en tidigare förväntad uppgång på 1,3 procent. Arbetslösheten steg till 9 procent i maj från 7,1 procent i mars.

“De totala skadorna på ekonomin innebär att återhämtningen kommer att ta lång tid medans arbetslösheten förblir hög,” avslutade Oxford Economics i en ny forskningsrapport.

Pandemin har skadat Sverige i det närmaste lika mycket som den har skadat Danmark.

Danmarks riksbank förväntar sig att ekonomin kommer att krympa med 4,1 procent i år, och arbetslösheten har ökat till 5,6 procent i maj från 4,1 procent i mars.

Kort sagt drabbades Sverige av mycket högre dödstal trots att de inte kan räkna hem de förväntade ekonomiska vinsterna.

Trots den svenska regeringens beslut att låta den inhemska ekonomin rulla på är svenska företag fast i samma situation som skapar lågkonjunktur överallt.

Dessutom reagerar svenska invånare på rädslan för viruset genom att begränsa sin konsumtion – inte tillräckligt för att förhindra förhöjda dödstal, men tillräckligt för att det ska resultera i en minskad konsumtion.

Här är en viktig lärdom för världen. Det är förenklat att ge bilden av att det är regeringens åtgärder om karantän som är orsaken till ekonomisk skada. Den verkliga syndaren är själva viruset.

Från Asien till Europa till Amerika har risken för pandemin stört företagen samtidigt som människor uppmanas att undvika köpcentra och restauranger, oavsett officiell politik.

”Den svenska tillverkningsindustrin stängdes när alla andra stängde på grund av försörjningskedjesituationen,” säger han. “Detta var helt förutsägbart.”
Det som regeringen då kunde påverka var hur många människor som skulle dö.

“Det finns inget ifrågasättande och ingen villighet från den svenska regeringen att på allvar ändra taktik, förrän det är för sent,” sade Kirkegaard. “Det är förvånande, med tanke på att det varit tydligt under en längre tid att de ekonomiska vinsterna som de påstår sig ha fått av detta är obefintliga.”

Norge, å andra sidan, var inte bara snabba att införa en aggressiv lockdown, utan var också tidiga med att släppa den när smittspridningen minskade, och när regeringen ökade antalet tester för viruset. Det förväntas nu se en snabbare ekonomisk vändning.

Norges riksbank förutspår att ekonomin – exklusive den turbulenta olje- och gassektorn – kommer att minska med 3,9 procent i år. Det motsvarar en markant förbättring jämfört med den 5,5 procentiga nedgången som förväntades mitt i lockdown.

Sveriges strategi ser ut att ha minskat den ekonomiska skadan jämfört med grannländerna under årets första tre månader, enligt en bedömning från Internationella valutafonden. Men den effekten har försvunnit när pandemins kraft har svept genom den globala ekonomin, och eftersom svenska konsumenter har begränsat sin konsumtion ändå.

Forskare vid Köpenhamns universitet fick tillgång till kreditdata från Danske Bank, en av de största bankerna i Skandinavien. De studerade konsumtionsmönster från mitten av mars, då Danmarks åtgärder begränsade ekonomin, till början av april.

Studien visade att danskarna hade minskat sin konsumtion med 29 procent.

Under samma veckor minskade konsumenterna i Sverige – där friheten rådde – sin konsumtion med 25 procent.

Det är påfallande att äldre människor – de över 70 år – minskade sina utgifter mer i Sverige än i Danmark.

Sammantaget förväntas skandinaviska konsumenter fortsätta att spendera mycket mer stabilt än i USA, säger Thomas Harr, global forskningschef vid Danske Bank, och betonade dessa nationers generösa sociala skyddsnät, inklusive nationella sjukvårdssystem.

Amerikaner däremot tenderar att förlita sig på sjukvård knuten till sina arbetsgivare, vilket gör dem mer försiktiga med sin hälsa och sina utgifter under pandemin.
“Det handlar mycket om välfärdsstaten,” sade Harr om de skandinaviska länderna. “Du är inte lika orolig för att bli smittad när sjukvården betalas via staten.”

En användare i kommentarsfältet får skriva slutordet i den här artikeln:

Användaren Charlotte skriver: Det är intressant hur svenskar fortsätter att säga ”låt oss vänta till slutet för att se resultaten”. Det är synd att mer än 5 000 personer i ert land redan har förlorat den chansen att se “slutet” eftersom de redan har kommit till slutet. Det är också intressant hur svenskar stolt hävdar att ”jag kan åtminstone gå i solen fritt och jag är mentalt frisk”. Nåväl igen, synd att 5 000 människor för alltid har förlorat chansen att njuta av den lyxen.

The New York Times Sweden Has Become the World’s Cautionary Tale.

The New York Times Sweden Stayed Open. A Deadly Month Shows the Risks.

The New York Times Trump and Allies Push Toward Reopening Economy. But Governors Urge Caution.

The New York Times U.K. Leader Lifts Wide Variety of Coronavirus Restrictions

The New York Times In the Coronavirus Fight in Scandinavia, Sweden Stands Apart

WHO Sveriges situation

Reuters – Swedish c.bank inflation, GDP and unemployment forcasts.

Reuters – Denmark’s central bank sees economy shrink by 4.1% this year

IMF Sweden: Will covid-19 Economics be Different?

Köpenhamns universitet fick tillgång till kreditdata från Danske Bank. Dokumentet hittar du här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.