EU visar sitt fula ansikte. De hotar att blockera Nordirland från resten av Storbritannien om de inte böjer sig för EU:s krav

EU Politik utrikes

I tisdags tillkännagav den brittiska regeringen att de kommer att lägga fram ett lagförslag i det brittiska parlamentet som ger Storbritannien bestämmanderätt över varuflöden med Nordirland. Det hördes genast höga protester från EU-krater om att Storbritannien bryter mot internationell lag.

Hur kommer det sig att Storbritannien agerar såhär?

Det har nu framkommit att EU:s förhandlare hotar att blockera Nordirland från Storbritannien om en överenskommelse inte kommer till stånd, det vill säga om inte Storbritannien böjer sig för EU:s krav.

I utträdesavtalet är det EU som tar beslut om vilka varor som får transporteras mellan Nordirland och det brittiska fastlandet. EU tar också beslut om vilka statligt företagsstöd Nordirland kan få av Storbritannien.

De använder Nordirland, som enligt utträdesavtalet ska ingå i EU:s inre marknad, som ett slagträ för att hota Storbritannien att gå med på deras villkor.

Storbritanniens regering har därför tagit beslutet att lägga fram ett lagförslag i det brittiska parlamentet där det är Storbritannien och inte EU som styr över livsmedelsflödena mellan Nordirland och Storbritannien och vilka statliga stöd Nordirland kan få av Storbritannien.

Det EU hotar med är att de kommer att kunna besluta att inte ta upp Storbritannien på listan över godkända länder för att skicka animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg mm till Nordirland utan att EU lägger sig i processen. EU kan till och med förklara export av sådana varor från Storbritannien till Nordirland olagliga.

Att gränsen mellan Irland (som är medlem i EU) och Nordirland (som ingår i Storbritannien och ska lämna EU) blivit en så komplicerad fråga beror på att man befarar att en kontrollerad gräns mellan Irland och Nordirland skulle kunna destabilisera området som historiskt plågats av oroligheter.

Du kan Lyssna på hela inslaget från Jeff Taylor här:

Nordirland-protokollet skapades för att bevara freden på den irländska ön, inte för att ge EU ett förhandlingsvapen i utträdesförhandlingarna.

Jack Simson Caird och Ellis Paterson, Bingham Center for the Rule of Law, förklarade i en artikel 2019 vilka rättsliga konsekvenser det får för Storbritannien om de går in i urträdesavtalet sådant det ser ut. I praktiken skulle det innebära att parlamentet i Storbritannien inte kan stifta lagar som strider mot EU-rätten.

Den brittiska regeringen avser att låta de brittiska reglerna om den inre marknaden (UKIM) ersätta delar av utträdesavtalet.

EU:s vice president Maroš Šefčovič flög till London igår. I ett möte med Michael Gove, en av Boris Johnsons högre ministrar, läste han upp den diplomatiska motsvarigheten till Riot Act.

Ett starkt formulerat uttalande dök upp kort efter på EU:s webbplats:

Vice ordföranden sade utan tvekan att det snabba och fullständiga genomförandet av utträdesavtalet, inklusive protokollet om Irland / Nordirland – som premiärminister Boris Johnson och hans regering gått med på, och som Storbritanniens parlament har ratificerat för mindre än ett år sedan – är en laglig skyldighet.

Europeiska unionen förväntar sig att bokstaven och andan i detta avtal respekteras till fullo. Att bryta mot villkoren i utträdesavtalet skulle bryta internationell lag, undergräva förtroendet och äventyra de pågående framtida förhandsförhandlingarna.

EU har gjort klart att det inte godtar argumentet att syftet med utkastet till UKIM-lagförslag är att skydda långfredagsavtalet (Good Friday Agreement). Faktum är att EU hävdar att det gör tvärtom.

Šefčovič uppmanade den brittiska regeringen att dra tillbaka åtgärderna som syftar till att åsidosätta utträdesavtalet från utkastet till lagförslag ”på kortast möjliga tid och under alla omständigheter i slutet av månaden”.

Det låter snarare som ett ultimatum och VP tillade att genom att lägga fram propositionen har Storbritannien ”allvarligt skadat förtroendet mellan EU och Storbritannien”. Han lade ansvaret på den brittiska regeringen att återupprätta det förtroendet.

Han påminde den brittiska regeringen om att utträdesavtalet innehåller ett antal mekanismer och rättsmedel för att hantera överträdelser av de rättsliga skyldigheterna i texten – som Europeiska unionen ”inte kommer att vara blyg att använda.”

Den brittiska regeringen meddelar att den har för avsikt att gå vidare och har publicerat sitt rättsliga yttrande, som säger att Storbritannien agerar inom sina rättigheter att anta en sådan lag eftersom parlamentet är suveränt.

Suella Braverman MP hävdar det brittiska parlamentets suveränitet och att det framgår av urträdesavtalet:

Bestämmelsen om det brittiska parlamentets suveränitet återfinns i avsnitt 38 i 2020-lagen. Den så kallade ’suveränitetsklausulen’ kräver att avsnitt 7A-7C ska läsas så att de inte avviker från parlamentets suveränitet.

Mark Elliot, professor i offentlig rätt och ordförande för juridiska fakulteten vid University of Cambridge, har beskrivit Suella Bravermans uttalande som ”mycket riskabelt”.

På torsdagen följde ett krav från EU att Boris Johnson skulle släppa sina planer inom tre veckor eller drabbas av finansiella sanktioner eller handelssanktioner. EU:s jurister anser att Storbritannien redan hade brutit mot utträdesavtalet genom att lägga fram lagförslaget om den inre marknaden.

David Wolfson, advokat (BPTC) och Queen’s Counsel reder ut begreppen:

Boris Johnson bryter inte mot lagen

Hotar regeringen ”rättsstaten” genom att uppmana parlamentet att rösta sig ut ur ett Brexit-fördrag?

Society of Conservative Lawyers, som har varit Torys rådgivare sedan 1947, har släppt detta uttalande där vissa medlemmar av dess verkställande styre (där också David Wolfson sitter) säger att de är ”djupt oroliga” över att regeringen ”medvetet bryter mot rule of law”.

Wolfson håller med sina kollegor om att ”upprätthålla av rättsstatsprincipen är en grundläggande princip för en sund regering” men han anser inte att det har skett ett brott mot rättsstatsprincipen i denna fråga.

”Rättsstatsprincipen” innebär att alla i samhället, inklusive regeringen, är underställda lagen, och det måste finnas en laglig grund för vad regeringen gör eller inte gör.

Att följa Storbritanniens skyldigheter enligt internationell rätt, inklusive en internationell fördragsplikt, är en del av rättsstatsprincipen (och detta oavsett om nationell lag måste göras om eller ändras för att genomföra ett fördrag).

Att lägga fram ett lagförslag inför parlamentet som, om det antogs i lag, skulle bryta mot en fördragsplikt är inte i sig ett brott mot fördraget eller internationellt lag.

Att bara lägga ett sådant lagförslag skulle inte heller vara ett brott mot rättsstatsprincipen.

Om lagstiftaren antog ett sådant lagförslag och det blev en rättssakt kräver lagstiftningen att regeringen fortsätter i enlighet med det beslutet. Det är vad parlamentarisk suveränitet, eller närmare bestämt kronans suveränitet i parlamentet, betyder.

Huruvida antagandet av en sådan parlamentslag ger upphov till en fordran enligt fördraget är en separat fråga, men återigen finns det inget brott mot rättsstatsprincipen.

Och vad är det alternativa förslaget? Att en regering utesluts av rättsstatsprincipen från att ens lägga ett lagförslag inför parlamentet som, om det antas, skulle sätta Storbritannien i strid med en fördragsplikt? Eller ska det anses att rättsstatsprincipen kräver att en sådan rättsakt av våra domstolar i sig ska anses vara olaglig eller utan betydelse?

”Jag ser ingen rättslig grund för något sådant förslag.”

Ett sådant lagförslag och den lag som blir resultatet av beslutet kan vara oklokt eller dåraktigt eller skada Storbritanniens intressen (eller vara klokt eller smart eller en styrka). Det är frågor för politisk debatt, men det är inte juridiska frågor.

Det kan inte heller göra någon principiell skillnad för analysen att – för att ta två punkter som har gjorts upprepade gånger under de senaste dagarna – fördraget i fråga undertecknades nyligen eller av samma regering.

Dessutom är det ett kort steg från analysen att rättsstatsprincipen skulle begränsa sådan lagstiftning eller lag som följer på ett sådant beslut till att domstolar i vissa fall kan vägra att verkställa en klausul i en parlamentslag.

Det skulle vara utan motstycke och en dramatisk och ovälkommen avvikelse från den sedan länge etablerade principen att kronan i parlamentet är suverän.

Kontrakt bör respekteras och fördrag bör hållas – enligt principen för pacta sunt servanda, men ett avtalsbrott innebär inte i sig självt ett brott mot rättsstatsprincipen.

Inget av detta föreslår – som vissa fortfarande säger – att internationell lag inte finns, inte heller att fördrag inte spelar någon roll: det gör det naturligtvis.

Regeringen kommer att hävda att detta tillvägagångssätt är motiverat av att en del av Storbritanniens territorium avskärs ekonomiskt.

Wolfson bygger dock inte sitt argument på det påståendet. Snarare hävdar han ett mer grundläggande – och (åtminstone tidigare) ortodoxt tankesätt. I Storbritanniens konstitution ligger den ultimata suveräniteten hos kronan i parlamentet. Det är den suveränitet som regeringen är ansvarig för och som rättsstatsprincipen upprätthåller.

Han anser inte att regeringens strategi är ett brott mot rättsstatsprincipen. Huruvida det är klokt eller oklokt är en annan fråga – en politisk och inte en juridisk fråga – och inte ämnet för detta argument.

Vidare läsning:

The Sun – Lagstiftningen justerar viktiga klausuler i Nordirlandsprotokollet och ger brittiska ministrar makten att bestämma regler om statligt stöd och varor som transporteras från Nordirland till Storbritannien – istället för att lämna EU:s teknokrater.

The Sun – London insisted they were merely seeing off backdoor control from Brussels if no deal is done with legal ”tidying up loose ends”.

Storbritanniens regering – HMG:s rättsliga ställning: UKIM Bill och Northern Ireland Protocol

The Spectator – No, Boris isn’t breaching the rule of law. Here’s why.

Yorkshire Bylines – Brexit stage set for showdown, as EU vice president reads Gove the riot act.

The Guardian – Brexit talks on brink as UK rejects EU call to drop law-breaking plan.

UK Constitutional law association – Could the UK Courts Disapply Domestic Legislation to Enforce the Protocol on Ireland and Northern Ireland?

Du hittar Jeff Taylors Facebooksida här.

Reuters – Brexit brinkmanship: EU orders UK to scrap plan for treaty breath, UK refuse.

Den irländska backstop (formellt Nordirlandsprotokollet/the Northern Ireland Protocol) BBC – Brexit: Vad är Nordirlands protokoll och varför behövs det?