Global Compact for migration finns inte i någon officiell version, trots att många medborgare efterfrågat en sådan i direktkontakt med regeringen. Det ankommer därför på medborgarna själva att översätta avtalstexten om den ska bli tillgänglig på svenska. I sig är det ett stort demokratiproblem att regeringen inte väljer att översätta en så pass långtgående och viktig avtalstext så att medborgarna och de politiska företrädarna i detalj kan sätta sig in i vad avtalet innebär för vårt land.
När man läser avtalstexten uppstår det ofta tolkningsproblem. Texten är skriven på ett komplicerat sätt och ordvalen gör det svårt att förstå hur avtalet är tänkt att tolkas.
FNs migrationsavtal får tolkas ord för ord. Med dem engelska versionen till vänster och en översättning av Kjell Samuelsson till höger får man jämföra och stryker under. I början av avtalet står det mest allmänna fraser om solidaritet och flyktingars situation.
Av den information som gått ut från officiellt håll ska avtalet vara icke-bindande. Detta framgår också på några ställen i avtalstexten. Avtalet hänvisar dock till flera tidigare avtal och det framgår inte vad som avtalats i dessa avtal.
Några debatter eller någon information från officiellt håll kommer inte. Med tanke på avtalets långtgående effekter är det mycket alarmerade att varken regeringen eller oppositionen har debatterat och utrett frågan så att det är klargjort vad avtalet innebär.
Med tanke på att det är ett icke-bindande antal är det märkligt att varje punkt i det icke-bindande avtal börjar med orden ”Vi åtar oss att” (we commit to) med hänvisning till de underskrivande länderna.
Åtar man sig saker i icke-bindande avtal? Är inte detta avtal alldeles för detaljerat för att inte vara tänkt att implementera in i nationell lagstiftning rakt av och utan reflektion?
Som exempel kan vi ta mål nummer 17. Eliminate all forms of discrimination and promote evidente-based public discourse to shape perceptions to migration. I punkt 33 c åtar sig det underskrivande landet att utbilda mediaanställda i migrationsrelaterade frågor och terminologi. Staten ska alltså utbilda journalister i hur de ska uttrycka sig om migration och vilka ord de ska använda. Dessutom åtar sig underskrivande land att inte ge några pengar till media som systematiskt promotar intolerans (vad sägs om vad som räknades som intolerans 2014).
I mål 19 Create conditions for migrants and diasporas to fully contribute to sustainable development in all countries. I punkt 35 e åtar sig det undertecknade landet att utveckla riktade stödprogram och finansiella produkter som underlättar för invandrares och diasporas investeringar och entreprenörskap, bland annat genom att ge administrativt och juridiskt stöd i företagsskapande, beviljande av uppstartkapitalmatchning, etablering av diaspoaobligationer (vad nu det är) och utvecklingsfonder. Att de skriver om diasporas tyder på att rent klanliknande och segregerade grupperingar ska understödjas både med kapital och juridisk hjälp. Är det inte tänkt att invandrare ska ingå i majoritetssamhället?
Glöm nu inte mitt i läsningen att det inte är flyktingar det skrivs om utan migranter i allmänhet som underskrivande stat åtar sig att göra detta för. Eftersom det finns en flyktingkonvention som reglerar dessa så får det antas att detta i första hand avser ekonomiska migranter och illegala.
Det här är fortfarande inte färdigt. Prata med era riksdagsmän i M och KD. De har inte bestämt sig än. Låt försiktighetsprincipen gälla. Att skriva under ett sådant här avtal får ses som fullständigt huvudlöst.
