Kan det fria internet räddas? Det finns ännu en chans att stoppa artikel 11 och 13.

Det finns ett hopp för yttrandefrihet och fri åsiktsbildning. Svenska riksdagsledamöter planerar nu att göra ett försök att ändra Sveriges hållning i Ministerrådet – och tvinga Sverige att rösta nej. Det är dock en plan som kräver att den lyckas i flera led.

För att Upphovsrättsdirektivet ska kunna antas måste det godkännas av EUs två lagstiftande församlingar, parlamentet och Ministerrådet.

Det ena skedde i tisdags förra veckan, när EU-parlamentet röstade igenom direktivet med artikel 13. Det andra skedde strax innan parlamentets röstning, men bara på ambassadörsnivå.

På formell ministernivå har beslutet alltså inte fattats ännu.

Det är här de svenska ledamöterna nu ser en lucka – och sin chans. Bland svenska partier är det bara Socialdemokraterna som är för. Övriga har varit och röstat emot, även i EU-parlamentet. Trots det har Sveriges S-ledda regering godkänt direktivet på ministernivå, även om de först var kritiska och försökte stoppa det.

Ansvarigt utskott för frågan, Näringsutskottet, har tidigare kritiserat regeringen för att den inte inhämtat tillräckligt med stöd hos riksdagen för det. Regeringens har då svarat att ingen tidigare visat intresse och hänvisat till dokument där regeringen getts ett stort och fritt mandat i frågan.

– Det stämmer till viss del, men eftersom regeringen har ett informationsövertag är det svårt för oss att kalla till en överläggning om vi inte ser att regeringen tänker byta åsikt, säger Arman Teimouri (L), ledamot i näringsutskottet, efter regeringens svar.

Men den sista instansen innan Sverige formellt kan godkänna direktivet är alltså EU-nämnden. En av riksdagens tyngsta organ med 17 ledamöter, där regeringen måste inhämta godkännande inför avgörande omröstningar.

EU-nämndens handlingsutrymme är begränsat, men de sammanträder med regeringen varje fredag. Dagen innan mötet får ledamöter en lista över vilka frågor som är ”A-punkter”, det vill säga sådana frågor som kommer att klubbas igenom utan diskussion på EU:s nästa ministerråd. När en fråga dyker upp som A-punkt, har ledamöterna en chans.

Om fem ledamöter i nämnden kräver det, måste ordföranden kalla ansvarig minister till nämnden för överläggning.

Flera ledamöter har aviserat att detta är deras plan. Nämndens vice ordförande, Tomas Tobé (M) har sagt det, och även Annika Qarlsson (C).

– När frågan kommer upp till EU-nämnden kommer jag att begära överläggning och att justitieminister Morgan Johansson (S) kommer till nämnden. Vi kommer att rösta nej och hoppas att vi får en majoritet för det i EU-nämnden så att Sveriges ståndpunkt blir ett nej, säger Annika Qarlsson.

Skulle partierna rösta enligt sin tidigare hållning, skulle det bli enkelt att samla en fällande majoritet i EU-nämnden.

Preliminärt kommer Ministerrådet ta upp frågan som A-punkt under sammanträdet den 15 april. Det innebär att EU-nämnden kan ta upp det tidigast på torsdag nästa vecka. Och att frågan avgörs på fredag, nästa vecka. Bara tre dagar innan mötet.

Även om Sverige byter hållning i ministerrådet räcker det dock inte för att stoppa direktivet.

Däremot: Om Sverige byter sida, finns chans att fler gör det.

Ändå – tänk om de tretton ledamöter som råkade trycka på fel knapp istället hade lyckats rösta som de tänkt.