Det Juntunen skriver har relevans för hela Sverige, och förklarar vad som i grunden gör att vi inte kan komma tillrätta med uppenbara problem som vanligt folk för länge sedan förstått hur de ska lösas.
Tapani Juntunen:
”Reinfeldt vilar tungt över Stockholm
Jag har vid några tillfällen påtalat att i Stockholm spelar det ingen roll vem som sitter i majoriteten i Stadshuset i Stockholm, politiken blir den samma i alla fall. Jag har inte riktigt lyckats beskriva hur det ideologiskt kan förklaras. Men i torsdags slog det mig vad det är som bäst beskriver den ideologiska blöta filt som vilar över stadshuset – det är Fredrik Reinfeldt som vilar tungt över Stockholm.
När den nya grönblå majoriteten i kommunstyrelsen nu har föreslagit en handlingsplan, dvs en strategi för hur man ska råda bot på kriminaliteten i Stockholm, så är den helt renons på alla repressiva åtgärder.
Det är alla sedvanliga floskler som präglar hela strategin. Det är samverkan, fast nu har man hittat på ett nytt ord – samhandling.
Det är mer genus och könsnormer.
Snabba insatser.
Svaret som kommunstyrelsen nu kommer få från tjänstemännen i Skärholmen är att man i princip redan gör alla saker som strategin innehåller. Strategin är mer av samma sak som förut.
Jag har inget emot att man samverkar, gör åtgärder oavsett vad snabbt. Men det har inget att göra med kriminaliteten. Faktiskt ingenting.
Utöver detta har grönblå majoriteten nu anammat det som Fredrik Reinfeldt nu reser land och rike runt och torgför. Det han talar om är ännu en form av samverkan. Man ska engagera näringsliv, kommunen, föreningar och på något magiskt sätt ska denna samverkan eliminera kriminaliteten. Man ska sätta upp blommor på torgen.
När man idag hör Fredrik Reinfeldt så vet man inte om han är miljöpartist, centerpartist eller moderat. All betoning på repressiva åtgärder är helt borta.
Och det är just detta som är verkligheten i Stockholm. Det spelar ingen roll vem som sitter i majoriteten i Stadshuset. Strategin kommer bli exakt samma sak. Jag har här inget emot att man samverkar, startar gemensamma grupper där man diskuterar, sätter upp nya fina blomsterarrangemang.
Men likväl är det så att kopplingen till kriminaliteten inte finns där.
Under mötet i stadsdelsnämnden här i Skärholmen så fanns det bara ett parti som ens försökte göra någon form av analys av samhället och situationen. Och det är relevant på vilket ärende de gjorde denna analys. Det var på just ärendet om kriminaliteten. Vänsterpartiets gruppledare tog upp rasismen, och menade att den är orsaken till varför vi har kriminaliteten.
Jag nämnde i mitt anförande att jag ändå uppskattar att olika partier försöker göra analyser. Även om jag nu inte tror på att vänsterpartiets analys är korrekt och har särskilt hög förklaringsgrad av orsakssambandet till kriminaliteten.
Det andra positiva med den analys kring kriminaliteten som vänsterpartiet gjorde är att man ju faktiskt underförstått erkänner att kriminaliteten har koppling till invandringen. För annars hade det ju inte behövts en analys kring rasism.
Rasism är ju dåligt på alla tänkbara sätt, men det förklarar inte kriminaliteten.
Men det är ju åtminstone en analys och en teori.
Vilket i det sammanhanget är mer än vad den grönblå majoriteten klarar av. För dokumentet vi satt och diskuterade innehöll ingen analys eller teori alls om samhället och orsakssambandet kring kriminaliteten. Och då är det ju logiskt helt plötsligt om varför den heller inte innehåller något nytt i sak.
Vi i vårt förslag från SD hade föreslagit en återremiss av hela strategin tillbaka upp till Kommunstyrelsen för revision. Det skrev vi innan jag sett svaret från förvaltningen i Skärholmen. Som ju stärker vårt förslag, eftersom tjänstemännen säger att det är ju det som står i strategin som förvaltningen redan gör.
Då finns det ingen anledning alls att klubba igenom en dylik strategi. Man slår bara fast att man tänker inte göra någonting mer utöver det man redan gör. Vi fick givetvis inget gehör för en återremiss. För i praktiken är strategin redan klubbad för flera år sedan av både den sittande grönblå majoriteten, men också tidigare av den rödgrönrosa majoriteten, även om strategin då hette något annat.
Och det är också därför en ny strategi inte utlöser någon vild debatt.
Fredrik Reinfeldts tid som Statsminister har satt djupa spår i Stockholm, och han vilar tungt över Stockholm alltjämt.
