1 juni 2019
Under förra mandatperioden la Socialdemokraterna fram ett lagförslag (SOU 2017:70, lag om utlandsspionage).
Av lagförslagets namn att döma kan det låta som en lag som inte berör oss vanliga medborgare, utan är i första hand tänkt att gälla för militär personal i utlandet. Inget kan vara mer fel.
Lagförslaget handlar nämligen om att kriminalisera efterforskning och sammanställning av uppgifter som skulle kunna skada Sveriges förhållande till andra länder och mellanstatliga organisationer. En verksamhet som främst utövas av journalister och medborgarjournalister.
Om förslaget går igenom riksdagen kommer det att påverka yttrandefriheten i Sverige allvarligt. Förslaget innehåller flera långtgående grundlagsändringar.
Går förslaget igenom riskerar medborgarjournalister, regimkritiker och visselblåsare att skrämmas till tystnad.
Man riskerar att dömas till upp till åtta års fängelse och hela journalistens familj kan utsättas för övervakning och andra slags hemliga maktmedel.
Den som skriver och/eller publicerar en nyhet, producerar en video eller på något annat sätt offentliggör uppgifter som negativt påverkar Sverigebilden och statens relationer med utomlandet, kan i framtiden riskera fängelse och att få sin familj utredd, avlyssnad, och på olika sätt bli utsatt för statliga maktmedel.
De grundlagsändringar som nu ligger på regeringens bord beräknas läggas fram för riksdagen den här mantatperioden, och man hoppas att dessa ska kunna smygas förbi obemärkt och utan debatt.
Om inga protester äger rum mot lagändringarna kan vi medborgare snart se stora delar av vår yttrandefrihet och meddelarfrihet kraftigt begränsad.
Vad innebär förslaget?
Grundlagsändringarna kommer att innebära att de individer som granskar staten och skriver texter eller producerar annat material som kan påverka Sveriges relationer med andra länder eller utländska organisationer eller sammanslutningar negativt, begår en kriminell handling.
Om lagförslaget går igenom riskerar en regimkritisk journalist att dra in sina familjemedlemmar och vänner i en förundersökning med övervakningskameror och avlyssning redan vid blotta misstanken om brott. Familjemedlemmarnas privatliv riskeras, liksom deras vänners privatliv och naturligtvis också journalistens eget privatliv.
Vad kriminaliseras?
I princip kan man begå en brottslig handling redan när man har börjat samla in material för granskning även om man inte ännu har kommit så långt att man vet om man kommer att publicera något.
Journalister begär ofta ut offentliga handlingar från kommuner, landsting, myndigheter och riksdag för att granska dem. Går lagförslaget igenom riskerar journalisten att bli markerad av staten och sedan granskad och kartlagd.
Socialdemokraterna drev under förra mandatperioden fram enmansutredningen SOU 2017:70, Lagen om utlandsspionage, som ledde fram till dessa långtgående förslag på ändringar av grundlagen. Bara det faktum att en ensam utredare fick uppdraget när det gäller en så tung fråga som ändringar i grundlagarna är mycket ovanligt.
Regeringen Löfven har inte utmärkt sig för att försvara medborgerliga fri- och rättigheter, så det gäller att hålla ett fast vakande öga på vad de försöker införa.
Regeringen har inte utmärkt sig för att skydda våra fri- och rättigheter
Efter regeringens omtalade möte med bland annat Facebook har ett stort antal individer fått sina Facebookkonton raderade.
De har ansetts vara högerpopulister som genom sina stora följarskaror riskerar att påverka det stundande EU-valet. Men det är inte bara i Sverige som det sker inskränkningar av yttrandefriheten.
Det pågår flera initiativ inom både EU och FN som går ut på att tysta regimkritiker och journalister.
Under denna vecka har vi redan börjat se tendenser på Facebook där kritiska röster har blivit blockerade i 30 dagar för att till exempel enbart ha delat en bild på Tommy Robinsson.
Ett annat exempel på yttrandefrihetsinskränkande lagstiftning är artikel 13 som jag skriver om här:
Kan det fria internet räddas? Det finns ännu en chans att stoppa artikel 11 och 13.
som markant påverka vad som får delas på sociala medier.
Den viktiga granskningen av makthavarna riskeras
De avslöjanden som främst medborgarjournalister och journalister inom alternativmedia gjort under senare år har haft en mycket stor inverkan på politiken och gjort medborgarna medvetna om missförhållanden.
En journalist som gör avslöjanden om exempelvis krigsförbrytelser påverkar Sveriges förhållande till andra länder eller organisationer. Sådana avslöjanden kommer denna lag att kriminalisera.
Lagen gäller alla typer av uppgifter, även offentliga handlingar, om sammanställningen av uppgifterna har med Sveriges förhållande till andra länder eller med mellanstatliga organisationer att göra, och bedöms kunna försämra eller äventyra landets utrikesrelationer.
Dit räknas Sveriges förhållande till FN, EU, Sida och andra biståndsorganisationer. Sveriges bistånd är en del av landets politik för fred och säkerhet. Om lagen röstas igenom kommer det till exempel att vara kriminaliserat att granska biståndet till Palestina och vad det används till, internationella krigsförbrytelser och Sveriges förhållande till andra länder.
Framförallt kommer det att vara olagligt att avslöja missförhållanden som gäller svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Allt detta kommer att räknas till sådant som omfattas av lagen om utlandsspionage.
Maktdelning är demonratins yttersta försvarare
Media kallas ibland “den tredje statsmakten” och när den fungerar som den ska är det meningen att den istället för en konstitutionsdomstol ska granska makthavare och ställa dem till svars när de missbrukar sin makt.
I många andra demokratiska länder har man en konstitutionsdomstol som granskar och godkänner lagförslag från de politiska ledarna.
På det sättet kan inte lagar som strider mot andra lagar eller mot grundlagar stiftas hur som helst.
Denna ordning kallas för maktdelning, det vill säga makten delas mellan domstolen och politiken.
En reglering kan då inte hitta på vilka märkliga lagar som helst bara de lyckas få tillräcklig majoritet för förslaget.
Sådana länder skyddas mot tillfälliga olämpliga politiska ledare. De hinner helt enkelt inte ställa till särskilt mycket skada innan medborgarna röstar bort dem.
I Sverige saknar vi en konstitutionsdomstol som kan stoppa sådant maktmissbruk. Just för att vi saknar den maktdelning som en konstitutionsdomstol skulle fylla har media och dess journalister en särskilt viktig funktion ur demokratisynpunkt.
Skyddet för journalister, granskande så kallade medborgarjournalister, uppgiftslämnare och visselblåsare är därför mycket viktiga för att bära upp vår demokrati.
För att makthavare ska kunna granskas måste journalister, medborgarjournalister och visselblåsare skyddas.
Det ligger inte i svenska folkets intresse att skicka visselblåsare och utlandskorrespondenter i fängelse för att de berättar om allvarliga missförhållanden.
Däremot kan det mycket väl ligga i makthavarnas intresse att slippa granskning.
De skulle få avlyssna i hemlighet redan vid misstanke
Det riktigt obehagliga är att det föreslås att åklagare och polis får tillgripa hemliga tvångsmedel redan i förundersökningen och vid misstanke om att den enskilde arbetar på en artikel eller sammanställning som kanske kan komma att publiceras.
Detta innebär att avlyssna journalisters telefon och datatrafik, placera trojaner i journalisters arbetsredskap såsom dator och mobil, sätta upp dolda kameror i fordon, bostäder och kontor som den misstänkte journalisten förfogar över, alltså även där övriga familjemedlemmar bor och lever.
Visselblåsares källskydd kan upphävas
Den som tipsar en journalist kan inte i alla lägen vara säker på att få vara anonym om förslaget går igenom.
Det källskydd som en visselblåsare har när han eller hon hör av sig till en journalist med uppgifter skulle alltså kunna upphävas och visselblåsaren kunna identifieras om det bedöms att uppgifterna kan försämra eller äventyra Sveriges relationer med utlandet.
Det är en oerhört genomgripande förändring och skulle innebära att man i framtiden aldrig helt och hållet kommer att kunna lita på att man har källskydd. Vem skulle då våga berätta om oegentligheter? Makthavarna skulle få fritt spelrum.
Lagändringarna syftar till att skydda Sveriges intressen kopplade till utlandet istället för att skydda Sveriges medborgare.
Lagen skulle mycket väl kunna användas för att bestraffa dem som utmanar makten när de avslöjar uppgifter rörande utrikes- och säkerhetspolitiken.
Redan sammanställande av offentliga handlingar kan bli en kriminell handling
Redan insamlandet och sammanställningen av uppgifter och material kan alltså kriminaliseras.
Om en journalist skulle samla in fakta om regeringen Löfvens bistånd till Palestina efter att den här lagen röstats igenom i riksdagen så skulle redan insamlandet av uppgifter om vart biståndet går och vad det används till kunna leda till att polisen sätter in avlyssningsutrustning och övervakningskameror i journalistens hem och inplanterar program i dennes dator och telefon, och även i familjens dator hemma för att samla in bevis om att journalisten gör en handling som påverkar Sveriges relation till ett annat land eller mellanstatlig organisation.
Journalisten skulle kunna bli dömd till fängelse för en sådan handling. Detta skulle gälla även om alla de uppgifter denne samlar in är offentliga handlingar som alla har rätt att ta del av enligt offentlighetsprincipen.
Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Meddelarfriheten skyddas av två av Sveriges grundlagar, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Tryckfrihetsförordningen ger rätt att meddela uppgifter i tryckt skrift som tidningar och böcker medan yttrandefrihetsgrundlagen ger motsvarande rätt att meddela uppgifter i radio- och TV-sändningar och vissa liknande kommunikationsmedel. Istället är den ansvarige utgivaren ensamt ansvarig för publiceringen. Den ansvarige utgivaren kan endast åtalas i ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsmål.
Även den journalist som skrivit en artikel har skydd som meddelare eftersom den ansvarige utgivaren ensam bär ansvaret för en publicering.
Visselblåsare skräms till tystnad
En visselblåsare kallas i lagen för meddelare. Denne har enligt grundlagen rätt att vara anonym. Meningen med den här lagregeln är att människor ska ha möjlighet att berätta om oegentligheter och direkta felaktigheter utan rädsla för att bli straffade på ett eller annat sätt.
En visselblåsare kan normalt inte straffas, varken för brott mot tystnadsplikt eller för andra brott som avslöjandet av uppgifter kan innebära.
Med ändringarna i grundlagen upphävs flera delar av meddelarskyddet. Visselblåsare kommer med andra ord inte att kunna vara säkra på att de får vara anonyma, något som kommer att skrämma människor från att uppmärksamma felaktigheter och brister.
Vilken typ av uppgifter och händelser handlar det här lagförslaget om egentligen?
Lagen är skriven på ett sådant sätt att i praktiken alla relationer som Sverige har med stater eller mellanstatliga organisationer som påverkas av en nyhetsrapport ger staten rätt att ingripa mot en journalist eller en medborgarjournalist.
Tanken med grundlagarna är att skydda demokratin, inte skydda makthavarna mot granskning.
Tidigare förslag till grundlagsändringar har inte föregåtts av någon offentlig debatt och stoppades i sista stund, mycket tack vare alternativmedias granskning.
Regeringen Löfven ville förra mandatperioden bland annat göra ändringar i mediagrundlagarna så att endast journalister som godkändes av regeringen skulle få tillgång till vissa informationsdatabaser.
Dessa grundlagsändringar stoppades i sista stund tack vare alternativmedias avslöjande och ett intensivt opinionsbildningsarbete.
Som det ser ut nu riskerar medborgarnas åsikter att tystas. Regimtritiska röster riskerar repressalier och fängelse.
Vårt land behöver också uppenbarligen en författningsdomstol, eller konstitutionsdomstol som skyddar vår demokrati. Vi behöver dessutom ett mycket starkare skydd för våra fri- och rättigheter.
Du kan läsa mer i detta ämne här:
En rättsstat värdig namnet har opolitiska oberoende domstolar och författningsdomstol
