Begår Sverige brott mot de mänskliga rättigheterna i sitt hanterande av Covid-19? Katinka Svanberg, doktor i internationell rätt och folkrättsexpert har intervjuats av Jan Lötvall, medicinsk professor i klinisk allergologi i den frågan.
Jur. dr Svanberg skrev en debattartikel i Göteborgs-Posten för att Sverige har fått ganska mycket kritik, bland annat från Australien där hon är gästforskare just nu, men även i USA och Storbritannien. Hon har skrivit en lärobok i det här ämnet med anledning av Ebolautbrottet och är därför väl insatt i folkrätten inom ämnet.
Hon berättar i intervjun att det står om rätten till hälsa i flera FN-konventioner och traktat (internationella överenskommelser) till vilka Sverige är part. Dessa traktat är bindande för de stater som är parter till dem.
Det är också så att rätten till hälsa hänger ihop med rätten till liv för utan rätten till liv kan man inte göra sina andra mänskliga rättigheter hörda.
Katinka Svanberg är doktor i internationell rätt, folkrättsexpert och gästforskare på Melbournes Universitet i Australien. Hon har disputerat på Stockholms Universitet om FN:s säkerhetsråd och rätten till demokrati. Hon har även varit lärare i mänskliga rättigheter.
Enskildas skyldigheter och staters
Man skiljer här mellan den enskildes skyldigheter att inte sprida smitta där den vanliga brottslagstiftningen är tillämplig och det ansvar en stat har för enskilda där det i det här fallet handlar om de folkrättsliga konventioner och traktat som staten med bindande verkan har åtagit sig och som staten även i inhemsk lagstiftning har åtagit sig.
Enskilda individers skyldigheter
Det är förbjudet enligt Smittskyddslagen att sprida smittan medvetet. Covid-19 räknas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. Enligt professor Mårten Schultz kan en individ som bryter mot Smittskyddslagen och medvetet sprider smittan dömas för misshandel eller vållande till kroppsskada. Det räknas som ett allmänfarligt brott. Det pekar på allvaret.
Statens ansvar
Svanberg menar att svenska staten bryter mot de mänskliga rättigheterna och även mot EU-rätten, och därmed mot vår egen grundlag när staten och våra myndigheter inte med full kraft gör vad de kan för att minska smittspridningen av covid-19.
Rätten till skydd mot pandemier är del i begreppet mänsklig säkerhet som ingår i en stats plikt att skydda sin befolkning i akuta humanitära nödlägen.
Principen betonades av FN under Ebolautbrottet. Förmår staten inte skydda sin befolkning, ska den ta emot hjälp och råd från internationell expertis, som WHO, annars kan internationella sanktioner komma ifråga.
FN-konventioner
I FN-konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skriver man att envar har rätt till hälsa och att staten ska förhindra epidemier.
Här visar Svanberg texten där det står att staten är skyldig att förhindra och kontrollera epedemier:
Rätten till liv finns i FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, artikel 6, i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, liksom i Europakonventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna.
Rätten till liv är en förutsättning för utövandet av andra rättigheter. Men rätten till liv är inte så mycket värd om en pandemi härjar fritt. Rätten till liv garanteras därför av andra mänskliga rättigheter som rätten till hälsa.
EU-rätten.
EU har infört mänskliga rättigheter i EU-Stadgan genom Lissabonfördraget 2009. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna från 1949 innehåller rätten till liv. Rätten till hälsa ska ge EU-medborgare en hög nivå på hälsovården. I andra EU-länder har de stängt skolor, förbjudit folksamlingar på mer än två eller tio personer och infört karantän för konstaterat smittade. Där skiljer vi oss från andra EU-länder.
I EU-rätten artikel 35 i EU-fördraget kräver de att EU-länderna ska ha en hög nivå av sjukvård.
Svensk grundlag.
I svensk grundlag finns det inskrivet att vi ska följa de mänskliga rättigheterna. Det står i Sveriges regeringsform att Europakonventionen för mänskliga rättigheter är svensk lag. Det innebär att brott mot de mänskliga rättigheterna är åtalbart i Sverige.
Hur gör man om ens mänskliga rättigheter kränks?
Reglerna för hur man gör är att man först måste uttömma de inhemska rättsmedlen. Får man fel i alla instanser eller inte får gå upp vidare (prövningstillstånd) så kan man gå vidare till den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Där kan man ha ett mål mot den svenska staten.
Vad ska man åberopa?
Målet skulle då gälla att staten har låtit smitta spridas, menar Svanberg.
Politiska beslut kan vara svåra att pröva. Däremot när lagar överträds kan det prövas.
Vem är ansvarig?
Folkhälsomyndigheten har en skyldighet enligt Smittskyddslagen att begränsa en allmänfarlig sjukdom, som covid-19 har klassats som.
Om Folkhälsomyndigheten åsidosätter en skyldighet som de tilldelats i lagen på så sätt att rätt till hälsa sätts i fara kan det strida mot de mänskliga rättigheterna.
Bevisning menar Svanberg, är att lagren av medicin och skyddsutrustning hade tömts och att myndigheten trots det lät smittan spridas utan restriktioner. Det kan vara ett brott mot hälsa och också mot rätten till liv som står inskriven i Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
Vilka skyldigheter ligger på Folkhälsomyndigheten?
Folkhälsomyndigheten har ett ansvar för smittskyddet på en nationell nivå och ska ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd står det i Smittskyddslagen. Smittskyddsläkare runt om i landet har ansvar för att spåra smittade, men ansvaret för att smittspårning sker åvilar Folkhälsomyndigheten, och de tar då hjälp av smittskyddsläkarna. Det övergripande ansvaret för smittspårningen ligger på Folkhälsomyndigheten och överförs i lagen inte på de enskilda smittskyddsläkarna.
Det ansvar som åvilar Folkhälsomyndigheten kommer de inte ifrån, och kan till exempel inte skylla på att smittskyddsläkarna inte hinner med.
I frågan om brott mot de mänskliga rättigheterna enligt Europakonventionen så är det svenska staten som man ställer ansvarig.
Statens skyldigheter
Folkhälsomyndigheten ska göra vad den kan för att stoppa smittspridning och den ska också utöva smittspårning.
Eftersom det i nuläget har visat sig att den här sjukdomen vanligare drabbar äldre och svaga hårdare pekar hon särskilt på att både Smittskyddslagen och de mänskliga rättigheterna bygger på allas lika värde.
Folkrättsbrott enligt mänskliga rättigheterna
WHO har kritiserat Sverige och ålagt Sverige att öka testningen, öka smittspårningen och att anta bindande sanktioner för att stoppa och hindra smittspridningen. Sverige har inte följt de rekommendationerna. WHO är ju FN:s högsta organ som ska vakta rätten till hälsa. Det är en folkrättslig förpliktelse, poängterar Svanberg.
Att kritisera andra länder men inte följa dem själv
Sverige är ofta en förkämpe för de mänskliga rättigheterna när det gäller andra staters brott mot dem. Därför är det lite märkligt. De mänskliga rättigheterna gäller ju i alla länder, också i vårt eget land.
Svanberg anser att det är självklart att Sverige ska följa WHO:s rekommendationer. Vi är också medlemmar i EU. Sverige har som medlem i EU antagit bindande regler för att hindra smittspridningen.
Rättsfall i Europadomstolen för mänskliga rättigheter
I ett prejudicerande rättsfall, åberopade EU:s generaladvokat att rätten till sjukvård inte får åsidosättas av medlemsstaterna på grund av ekonomiska svårigheter.
I målet vann en änka mot en grekisk sjukförsäkring som nekade henne ersättning för mannens livsviktiga sjukvård i Storbritannien vid ett privatsjukhus. EU-domstolen uttalade att hänsyn till patienten vägde tyngre än medlemsstaternas rätt att själva reglera sin sjukvård.
Hon tar upp ytterligare två rättsfall. Det ena handlar om en gravid kvinna i Turkiet som nekades akut vård på flera vårdinstanser så att hon avled. Det bedömde man vara ett brott mot rätten till liv i Europakonventionen.
Ett annat intressant fall ur det här perspektivet är att Turkiet också dömdes för att de saknade kuvöser till för tidigt födda barn, med en underfinansierad sjukvård där Europadomstolen sa att det är ett krav att ha adekvat utrustning i akutsjukvården.
Där drar hon parallellen till bristen på ventilatorer och syrgas inom sjukvård och åldringsvård och även skyddsutrustning för all personal.
Folkhälsomyndigheten går emot WHO:s rekommendationer
När personal inom hemtjänsten har frågat om de inte ska ha skyddsutrustning och munskydd och Folkhälsomyndigheten säger att det inte behövs så går de emot WHO:s rekommendationer, säger hon. Det som skiljer sig från andra medlemsländer är också att beredskapslagren hade tömts i Sverige.
Man visste om det och ändå företog man inga åtgärder som kunde hindra den här omfattande explosionsartade spridningen. Det är ett uppenbart fel. Det är en myndighet som ska kunna planera för det.
Sårbara grupper diskrimineras
Äldre och även de med en riskfaktor löper ökad risk. Även yngre löper en viss risk, men särskilt sårbara grupper drabbas. Det är därför också en viss diskriminering mot vissa grupper här.
Om man inte vidtar skyddsåtgärder för att skydda dem så är det också ett brott mot mänskliga rättigheter mot sårbara individer. EU:s grundläggande rättigheter innehåller också ett allmänt förbud mot diskriminering. Äldre får inte diskrimineras och ska behandlas värdigt.
Europadomstolen för mänskliga rättigheter har tolkat in rätten till hälsa i rätten till liv i EKMR.
Domstolen fann att rätten till liv kräver att sjukvården är utformad så att ”patienternas liv är skyddade” med adekvat utrustning och att den inte är underfinansierad samt att en viss grupp inte får ges sämre tillgång till sjukvård.
Det finns juridiska skäl till varför Sverige skulle vara tvingade att vidta de här stegen. Det ligger i rätten till liv och hälsa, och det står också i svensk smittskyddslag att man behandlar alla lika.
– Om man inte vidtar de här bindande åtgärderna som alla andra EU-medlemmar har gjort och som WHO har rekommenderat oss så skulle jag säga att det är ett brott mot mänskliga rättigheter och faktisk rätten till liv, säger Svanberg.
Hon poängterar att hennes skarpa kritik inte är riktad mot sjukvården. Det är myndigheterna som har utsatt en specifik grupp för risk.
Det är dags för den svenska staten att genast sluta bryta mot folkrätten och anpassa sig till gällande rätt för att rädda liv, avslutar Svanberg.
Här kan du läsa Svanbergs debattartikel i GP:
Göteborgs-Posten: Sverige bryter mot mänskliga rättigheter när de offrar de äldre.
Här kan du se hela intervjun:
Vem är Katinka Svanberg
Hon skriver på Linkedin:
Jag doktorerade i juridik på Stockholms universitet 2014, specialiserad på folkrätt.
Mitt huvudfokus ligger på UNSC, användningen av våld, självbestämmande och fördragsrätt.
Jag är författare till några läroböcker: En introduktion till traktaträtten, Norstedts juridik, 5 uppl. 2015,
FN-stadgan och världspolitiken, tillsammans med prof. Ove Bring, 5 uppl. Norstedts juridik 2019
Min doktorsavhandling heter ”FN:s säkerhetsråd i rättens tjänst och en studie av säkerhetsrådets ingripande under kapitel VII i FN-stadgan för rätten till internt självbestämmande i form av demokrati”. Kapitel VII Befogenheter och interventioner för rätten till internt självbestämmande i form av demokrati, Jure 2014.
Under höstterminen 2019 och vårterminen 2020 gästforskar jag vid University of Melbourne, Asian Pacific Center for Military Law, och genomför ett projekt om organiserade brott i sjöfarten.
Jag arbetar för närvarande med ett projekt som kallas självbestämmande som en viktig orsak till konflikt i Europa med stöd från Wallenberg Foundation for Jurisprudencial Research (Stiftelsen för rättsvetenskaplig forskning, SRF) från juli 2019.
°°°
Videon publicerades av youtubekanalen Covid-19 Myter och Fakta som du hittar här.
De har även en Facebooksida som du hittar här.
2 thoughts on “Begår Sverige brott mot de mänskliga rättigheterna i sitt hanterande av Covid-19? De mänskliga rättigheterna gäller ju i alla länder, också i vårt eget land.”
Comments are closed.