Hans Sandin: Myndigheter mörkar och myglar när öppenhet är viktigare än någonsin. Offentliganställda inom vården har rätt att prata med journalister och får inte tystas.
En rad gånger har myndigheter hållit uppgifter hemliga med hänvisning till patientsekretess. Den sekretessen ska skydda enskilda individers hälsouppgifter, men under pandemin har den använts för att hemlighålla viktiga uppgifter om hela sjukhusavdelningar, äldreboenden eller till och med hela kommuner.
I Gällivare, Örebro och flera andra platser har offentliganställda tystats när de ombetts att hänvisa alla samtal från journalister till chefen.
Att år 2020 behöva påminna om att det är ett lagbrott att inskränka de anställdas meddelarfrihet är oroväckande.
I region Stockholm, där pandemin slagit som hårdast och där mediernas uppgift att granska är som viktigast, kan det ta många veckor att få en kopia på ett offentligt dokument, även det i strid med lagen.
Den icke-transparens som uppstår är ett demokratiskt problem.
Allmänheten har rätt att veta vad som händer under en pandemi. Då duger inte ”det är mycket att göra”, eller ”vi raderade mejl på grund av GDPR”.
Det kanske allvarligaste exemplet hittills hittar vi i Södermanland, där kommuner och region medvetet lagt upp strategier för att slippa berätta för svenska folket om vad som sker på länets äldreboenden.
Ansvarig utgivare vid Sörmlands Media har med rätta JO-anmält både toppchefer och tjänstemän.
Men att myndigheter ”fifflar” sig runt våra lagar riskerar långt allvarligare konsekvenser än att information inte kommer ut. Det leder till att invånarna tappar förtroende för myndigheter överlag.
Det förtroende som är en grundbult i en fungerande demokrati. Det förtroende som Folkhälsomyndigheten gärna lyfter fram som en orsak till att svenskar i hög grad faktiskt följer coronarekommendationer.
Hans Sandin är samhällsdebattör. Du hittar hans facebookprofil här.
