Många förväntade sig förmodligen ett snabbt slut på kriget i Ukraina i vinter förra året när ryssarna kallade upp 300 000 reservister och ytterligare 100 000 frivilliga.
Flera ryska militärer och fler civila hade förmodligen förlorat livet om de hade inlett en offensiv då. Den ryska strategin avviker från det västerländska konceptet med totalt krig. De kan göra uppoffringar när de måste – som de gjorde under de första veckorna av SMO. Vid den tiden hoppades de på en strategisk framgång som skulle tvinga Kiev att förhandla.
Dessa förluster kunde ha betalat sig om amerikanerna inte hade förkastat avtalet som nästan uppnåddes i Istanbul.
SMO fortsatte – men Nato hade i praktiken förklarat krig mot Ryssland – inte för att någon längre ”förklarar krig”. Ryssland anpassade sig för ett långt krig – ett hybridvärldskrig, där Ukraina bara är ett slagfält.
Rysslands nya armé på cirka 400 000 man har hittills inte använts. Folk på båda sidor fortsätter att fråga sig: vad väntar de på?
Kriget verkar inte gå fort alls.
Undertiden ….
Bakhmut, Bakhmut, Bakhmut….
Ryssland hade redan besegrat en Nato/UAF-armé under krigets första månader.
I slutet av sommaren förra året hade de besegrat ännu en.
Ukrainska framgångar var genomgående bara tillfälliga. Kharkov? En kampanj som inte gav några strategiska framgångar i det stora hela. Cherson? Taktiskt uppnåddes ingenting.
Bakhmut borde ha fallit efter Soledar.
Att Ukraina slänger bort fler liv in i köttkvarnen som denna annars helt vanliga stad nu tyvärr får betecknas som, en stad tidigare bara är känd för sin saltgruva, verkar obegripligt.
Bahkmut är inte ens dess riktiga namn, det är Artemovsk. Den är egentligen bara en av de många städer som USA har varit med om att befästa under de åtta år som kriget mot Ryssland har förberetts av USA.
Fransmännen visste hur man gjorde det på det rätta sättet. Här visas inte kaféerna och restaurangerna.
Ukrainarna?
De tänkte att de bara kunde sparka ut gamla damer på gatan och ställa upp en pansarvärnspistol i vardagsrummet för att skjuta på ryssar medans de plundrade deras kylskåp.
Det gick inte så bra.
Så det slutade med att UAF fick klara sig på gammaldags vis, a la WWI.
I slutet av andra världskriget gick tyskarna, som hade färre soldater än de allierade styrkorna, precis som ryssarna hade nu, förbi Maginot-fästningarna och ignorerade den franska inbjudan.
Så, varför har inte ryssarna gjort detsamma – gått runt UAF:s ”befästa” städer och byar för att attackera västra Ukraina?
Medan tyskar behövde ett snabbt slut på kriget med fransmännen och britterna efter att de insåg att ingen av dem skulle förhandla, är en snabb avslutning av SMO inte i ryskt intresse efter de misslyckade förhandlingarna – och skulle det inte avsluta det större (och viktigare) kriget.
Som ett resultat utnyttjar ryssarna sin överlägsenhet när det gäller vapen och ammunition för att utplåna de ukrainska styrkorna som sitter fast i statiska positioner längs hela ”kontaktlinjen” – och de dödar 10 ukrainsk soldater för varje rysk soldat. Samtidigt sliter de ner det amerikanska imperiet ekonomiskt och diplomatiskt.
Varför är då ”Bakhmut” så mycket på nyheterna? Det finns massor av viktiga städer på kontaktlinjen – Ugledar och Avdeevka till exempel – liksom andra städer som Kherson City och Krasny Liman. En gång ansågs dessa viktiga men nu irrelevanta strategiskt. Har ”Bakhmut” betydelse bara för att den är i mitten av kontaktlinjen och sticker ut på kartan?
Bakhmuts verkliga betydelse består helt enkelt i att Zelensky sa att det var avgörande att hålla fast vid Bakhmut – vid en tidpunkt då han trodde att han kunde hålla Bakhmut. Västmedia firade det uttalandet och gjorde det till en symbol för ukrainskt motstånd.
I väst är berättelser viktigare än verkligheter.
Bakhmut-berättelsen presenterad av…
Ja, Bakhmut-berättelsen kommer från folket på CIA.
Zelensky är en skådespelare – liksom de flesta politiker i väst. Ingen bra skådespelare – men han försöker. Det är ytan och berättelsen som gäller, och showen måste fortsätta. Om så bara för att det lönar sig för vissa mycket rika riktigt, riktigt bra.
Om det här vore ett riktigt tv-drama skulle jag byta till en annan kanal. Det är en tråkig, tråkig repris av slitna upprepningar. Men i USA och i EU finns det numera inga andra kanaler – bara en. Fjärrkontrollen fungerar inte.
Samma gamla, samma gamla – ukrainare som gömmer sig i Bakhmuts avlopp och gamla byggnader, kommer ut för att bli dödade eller slaktas där inne.
Zelensky säger att han kommer att kämpa tappert till det sista. Som alla vet är han en hjälte.
Om det går dåligt för hans regim – ja, då väntar ett av hans hus i Beverly Hills eller kanske i Israel där han har köpt hus till sina föräldrar.
Om den så ofta omnämnda ”siste mannen” dör, sprängd av ryssarna – eller skjuten i ryggen av ukrainska krypskyttar när han försöker kapitulera i hopp om en portion varm mat och att få byta till torra strumpor, kommer Zelenskij bara att skicka in en annan som dras från gatan ur sin rullstol av hans patruller.
Wagnergruppen har varit till god hjälp. De lämnar alltid en öppning för ukrainarna att skicka in fler varma kroppar – och återlämna dem – kalla.
I Bakhmut har det funnits omkring 15 000 till 20 000 ukrainska soldater vid varje given tidpunkt. Wagnergruppen har bara 6 000 soldater i själva Bakhmut, även om det utanför staden finns omkring 20 000 ryska soldater, åtminstone enligt Alexander Mercouris källor. Nej, Wagnergruppen har inte förlorat 20 000 man i Bakhmut. Hela gruppen är mindre än 50 000 man.
Uppskattningar av förluster för UAF finns allt ifrån 70 000 till 300 000 man. Vilka uppskattningar man än väljer att lyssna på är de nere på ungefär 100 000 soldater, vissa säger färre, cirka 80 000, längs hela ”kontaktlinjen”.
Zelenskij vet att när väl RF befriar ryska Ukraina – det vill säga hela östra Ukraina inklusive Odessa – kan Banderistbasen – västra Ukraina – falla inom några veckor.
Västerländska experter säger att Putin inte vill belastas av att ockupera västra Ukraina vars folk har hjärntvättats under det senaste decenniet att hata Ryssland. Det kan mycket väl ha varit sant förra året. Men 2023 förändras saker och ting.
Med avfolkning på grund av krigsförluster, emigration, krigströtthet och ekonomisk utmattning, kommer västra Ukraina sannolikt att bli mer kontrollerbart än vad de västerländska medierna tror.
Människor i gemen tenderar att följa med strömmen. De flesta västukrainare är inte hårdföra Banderister – som i slutändan kommer att göra som hårdföra nazister gjorde i slutet av andra världskriget och fly till USA:s och Kanadas välkomnande famn.
Precis som många japaner faktiskt välkomnade sina amerikanska ockupanter, kan västra Ukraina mycket väl välkomna att ryssarna återupprättar ordningen och hjälper dem att återuppbygga så att deras liv och vardag fungerar igen. Ryssarna bevisar just nu vad de kan göra i de territorier som nyligen lagts till i Ryska federationen, som åtnjuter enorma fördelar av sin befrielse från korrupt ukrainsk kontroll. Ryssarna håller vad de lovar.
Som i Mariupol.
Dessa byggdes förra året. 
När SMO fortsätter, bevisar Ryssland att de kan återuppbygga och dessutom till det bättre, de bygger inte bara bostäder utan i anslutning till bostäderna bygger de lekparker, förskolor, skolor, infrastruktur och samhällsservice. Mike Jones på iEarlgrey (britt född i London nu boende i St Petersburg) har gjort ett flertal resor till Dombass där han levererar leksaker till barn och förnödenheter insamlat från privatpersoner och hjälporganisationer i Ryssland om du vill se mer om detta.
Prigozhins otålighet
Många i Ryssland är otåliga med det ryska kommandots långsamma krig.
En av dem är chefen för Wagner-gruppen, Yevgeny Prigozhin. Wagner fungerar som ett privat företag där de skriver kontrakt med tidigare stridserfarna män. De har med stor framgång verkat i Afrika å Rysslands vägnar på uppdrag som Ryssland enligt deras konstitution inte kan vara inblandade i. (Frankrike, och även USA använder sig av liknande upplägg.) Sedan omorganisationen av strukturen en tid tillbaka ingår nu Wagner, liksom de tidigare fristående stridande i Dombass inom den ryska militären.
Men Prigozhin är ingen militär – även om alla i ett krig är militärer. Vad han än är så är han frispråkig:
”Jag har utarbetat en mycket enkel och tydlig plan för Rysslands seger i detta krig. Jag ber varje rysk medborgare att studera och stödja den. Den består av 12 saker:
1. Stoppa omedelbart leveransen av gas och eventuella resurser till de länder som förser Kievregimen med militär utrustning.
2. Varför är inte byggnaderna för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina, GUR- och SBU-byggnaderna i Kiev förstörda, om dessa strukturer officiellt begår terroristattacker i Ryska federationen? Förstör det!
3. Definiera tydligt gränserna för SVO. Våra soldater vet inte vad de kämpar för. Charkiv, Odessa, Nikolaev, kan du svara på det den här frågan en gång för alla? Detta är vårt historiska land, och vi kommer att befria det. Så är det, punkt, inga illusioner och ”överenskommelser”.
4. Varför är järnvägsbroarna i Ukraina fortfarande intakta, längs vilka militärtåg färdas till Donbass? Denna uppgift slutförs av en raketattack på några timmar.
5. Starta omedelbart militära operationer nära Kiev. Zelenskij ger order om att bomba Donetsk, Belgorod och Bryansk-regionen. Det är inte nödvändigt att förstöra Kiev, men en front nära den ukrainska huvudstaden kommer snabbt att kyla ner hethuvudena som drömmer om att bomba Krim och andra regioner i Ryssland.
6. Få oligarkerna att arbeta för landet och för segern! Ta bort tillgångarna från miljardärer som bor utomlands och i lyxiga herrgårdar och skicka dem till militären. Detta borde vara en prioritet för staten. Allt för fronten, allt för Seger!
7. Ineffektiva befälhavare och militära ledare bör inte bara avsättas, de bör ställas inför rätta! Detta kommer att höja moralen hos alla kämpar när de ser att rättvisa verkligen existerar.
8. Varje befälhavare för en armé, kompani, division eller pluton måste regelbundet komma till frontlinjen. För det första är detta det enda sättet han kommer att få en förståelse för hur hans fighters slåss och hur de lever. Och för det andra är detta det enda sättet att planera verksamheten på rätt sätt: inte från ett varmt högkvarter, utan direkt på plats!
9. Inga förhandlingar med Kiev — du kan bara sätta dig vid bordet med de verkliga ägarna av Ukraina, det vill säga med Storbritannien och USA. Och det kan bara diskuteras på villkor av deras tillbakadragande från Ukraina och på inget annat sätt.
10. Vi har en mobiliseringsresurs på 31 miljoner rubel! Det är nödvändigt att välja 500 tusen av de mest motiverade medborgarna, uteslutande volontärer, och utrusta dem med den högsta utrustningsnivån, och de kommer att sopa bort allt i deras väg. Vi har det rikaste landet. Titta på framgången för PMC Wagner med antalet på högst 30-40 tusen.
11. Sätt landet på ”krigsfot”. Det bör inte finnas några illusioner i denna fråga. Alla måste jobba hårt för att vinna. Inför en militärskatt — för alla med en inkomst över existensminimum. De som inte vill slåss — låt dem hjälpa till med rubel.
12. Under andra världskriget kämpade två släktingar och en adoptivson till Stalin. Tills något sådant händer i vårt land kommer folket inte helt att tro att hela landets ledning är intresserad av seger.
°°°
Prigozhins idéer skulle vara vägen framåt om man ville ha en snabb, kortsiktig, taktisk lösning. Men:
Strategi utan taktik är den långsammaste vägen till seger. Taktik utan strategi är bruset före nederlag.” ~ Sun Tzu
Putin går långsamt framåt med en långsiktig strategi – och rysk taktik utvecklas ständigt, i enlighet med situationen i linje med Svechins koncept om krig som den högsta formen av kampsport.
Detta ger ibland utomstående betraktare intrycket att ryssarna inte vet vad de gör, men snarare lär de sig av sina misstag och anpassar sig kreativt.
Detta är inte ett av USA:s ”Forever Wars”. Men det kommer att ta tid eftersom Ukraina bara är en del av det mycket större hybridvärldskriget som nämnts tidigare. Att förändra hela världen är mycket svårare än att bara bli av med några nazister med fula tatueringar och en ledare som spelar piano med en viss kroppsdel.
Ryssland har startat en revolution, där Kina nu ansluter sig.
Thomas Jefferson sa:
”Vi anser att dessa sanningar är självklara, att alla människor är skapade lika”
Naturligtvis var Jeffersons definition av ”alla män” exceptionell. Han menade i verkligheten ”alla vita män som ägde egendom”.
Putins version är mer så:
”Vi anser att dessa sanningar är självklara, att alla länder är skapade lika”.
Jeffersons deklaration fokuserade på den brittiska kronans ”tyranni”, den milda George III som mest bara gjorde vad parlamentet sa åt honom att göra.
I sitt tal till den federala församlingen och i sitt uttalande om Ryska federationens utrikespolitik identifierar Putin också ett imperialistiskt tyranni – USA.
Låt oss komma ihåg att revolutionen bara börjar med militära konflikter; slutet tar längre tid. Det är en process. USA avslutade aldrig sin. Rysslands har precis börjat. Om du läser Putins tal kan du se att ett nytt Ryssland håller på att växa fram, med reformer och effektivitetsvinster inom alla samhällsområden, inklusive utbildning, infrastruktur, industri och regering – saker som USA har pratat om i årtionden men aldrig implementerat.
Amerika: fascism utan en führer.
Oavsett vad självständighetsförklaringen säger, stannade USA:s revolution av, om den någonsin var mer än en överföring av makt från eliter i Storbritannien till eliter i Washington.
USA prioriterade aldrig ”liv, frihet och strävan efter lycka” än mindre den jämlikhet som Jefferson kallade ”självklar”.
USA har varit i krig under det mesta av sin historia. Deras prioriteringar är annorlunda, drivna av girighet, maktbegär och exploateringen som är kärnan i rovmonopolkapitalismen. Det är en konfliktkultur.
I takt med att USAs makt över världen minskar fruktar USA mer och mer företagsfrihet och konkurrens. Fråga bara kineserna. USA kan inte ha några jämlika partners – bara vasaller eller slavar.
Detta är också landet som uppfann vår moderna PR.
Vi styrs, våra sinnen formas, vår smak formas, våra idéer föreslås, till stor del av män vi aldrig har hört talas om.
Edward Bernays
PR – den listiga användningen av lögner för att sälja vanföreställningar och i många fall död och för att vidmakthålla ett fåtals styre. Ord får vridna betydelser.
Så amerikansk ”exceptionalism” är ett trevligt sätt att säga Amerika uber alles, vilket är den verkliga definitionen av unipolaritet. Amerika har ingen Fuhrer som der Großdeutsches Reich – snarare en liten grupp osynliga Fuhrers. USA:s verkliga regering är osynlig.
Tyvärr för USA omfamnas nu Putins koncept av multipolaritet av ett ökande antal länder i Mellanöstern, Afrika och Latinamerika.
Det är ett fundamentalt demokratiskt koncept – att acceptera olikheter och mångfald – inte bara i politik och politiska system – utan i kultur, tradition och mål. Så nu ser vi länder så långt ifrån varandra som Iran och Saudiarabien gå samman och börja samarbeta.
Xi Jinping, förtalad i Bidens senaste tal State of the Union, uttrycker det bra.
Endast den som bär skorna känner passformen. Mycket sant. Men USA vill att alla ska få storlek 42.
Låt oss komma ihåg att medan Rom steg snabbt tog det århundraden att falla. Ju längre SMO pågår, desto mer flaxar USA och dess vasallstater, försvagar sig själva och ju starkare blir Ryssland och Kina – och resten av världen. Så några hundra år lär det inte dröja, men ändå måste vi ha tålamod.
USA och dess system ruttnar och när det faller vill du inte vara under trädet. Det är inte bara frukten som faller på ditt huvud utan hela trädet.
USA är farligt.
Lyckligtvis är dess folk inte riktigt lika villiga att kämpa för trosuppfattningar som förändras med nästa nyhetscykel.
Nationer har också personligheter
USA kommer inte att ge upp eftersom de inte vet något annat sätt att göra saker på.
De kommer aldrig att acceptera nederlag i Ukraina eftersom att göra det är att erkänna att utrikespolitiken och USAs politik för ekonomisk och global exploatering, som hittills har orsakat en dödssiffra på 20 till 30 miljoner sedan andra världskriget, var fel. Om USA ska kunna acceptera ett nederlag i Ukraina måste de skylla nederlaget på någon annan. Om USA var en person skulle personligheten betecknas som psykopatisk.
Den har charm och intelligens – men saknar empati och altruism och en känsla av skuld eller skam.
Funktionella psykopater använder charm och karisma för att manipulera andra i jakten på självtjänande mål. Bakom charmen är de hänsynslösa och kameleontliknande, frodas av risker och kaos, av att utnyttja andra, för att uppnå sina mål.
Att vara amerikansk betyder därför att du aldrig behöver be om ursäkt.
Fråga nordkoreanerna, vietnameserna, irakerna, libyerna, syrierna och afghanerna. För att inte tala om större delen av Latinamerika.
Talande nog — som de flesta psykopater fokuserar USA på kortsiktig tillfredsställelse.
Putin, däremot, är både mycket empatisk och altruistisk. Och han vill att Ryssland ska vara så också. Han bryr sig.
Men som KGB-officer lärde sig Putin att bedöma människor objektivt och korrekt mot bakgrund av deras egen kultur och övertygelse. Han har tillämpat samma färdigheter för att bedöma USA och Europa. Han inser att det inte finns några snabba lösningar och Ryssland måste se på lång sikt och återuppfinna sig själv för att ta sin plats i en ny värld.
Som ett resultat av detta går kriget i Ukraina långsamt och sliter ner världens tolerans för amerikanska lögner, bedrägerier, girighet och maktlustar. Samtidigt sliter man ner även ukrainsktalande ukrainares tolerans för inkompetensen, trångsyntheten och grymheten hos deras nynazistiska judiska ledare.
Rysk anpassningsförmåga
Bakhmut faller – den ryska flaggan har nu hissat över stadens centrum. UAF ockuperar en mindre och mindre del av staden, just nu bara den västra delen. ”Musikanterna” som Wagner kallas, tar även den delen av staden en byggnad i taget, uppskattningsvis 3 till 8 hyreshus per dag där ukrainarna gömmer sig.
Ungefär 85 % av själva staden Bakhmut är under rysk kontroll i skrivandes stund.
Avdeevka faller också. Ugledar kommer att ta längre tid på grund av fördelar för UAF, men ukrainska förluster där är på sikt ohållbara; för ryssarna mindre så, efter inledande felsteg som de uppenbarligen har lärt sig av.
Viktigast av allt är luftkraft och ny teknik.
Ukrainarna ärvde ett mycket effektivt AD-system (luftförsvar) från sovjeterna, som ryssarna nu till stor del har förstört.
Som Brian Berletic noterar använder ryssarna därför nu flygplan mycket effektivt längs kontaktlinjen. De har en rad avancerade vapen inklusive glidbomber.
Dessutom har ryssarna förfinat sina strategier för effektivare användning av helikoptrar och Su25-flygplan. Där ryska helkoptrar tidigt i kriget opererade bakom stridslinjerna för att ensamma leta efter ukrainska tillgångar, opererar de nu i par, vanligtvis en större Mi-24 och en dedikerad Ka52 attackhelicopter, som skyddar varandra, med radarundertryckning och Vitebsk elektroniska krigföringssystem, som ger skydd mot de optiska referenshuvudena på MANPADS. Detta system är även monterat på Su25s.
Mål kan också identifieras först av drönare med laserbeteckningar.
Ukrainarna slits ner längs hela linjen, liksom amerikanerna och européerna på de större ekonomiska och diplomatiska slagfälten.
Ukrainare biter tillbaka
Vi kan förvänta oss att den banderistiska regeringen i Ukraina tar till ännu mer extrema åtgärder, som ett ondskefullt trängt djur.
Det kommer naturligtvis att bli ännu mer undertryckande av oliktänkande, hatbrott och religiös diskriminering – men också terror och grymhet inklusive attacker mot civila, mord, massakrer och grymheter av alla slag.
Alla sådana saker får till följd att det enar det ryska folket samtidigt som det stöter ett visst segment av den västukrainska befolkningen ifrån sig och får dem mindre lojala med det den egna ukrainska regeringen gör.
Mordet på Vladlen Tatarsky nyligen har gjort ryssarna upprörda. De var redan upprörda över mordet på Darya Dugina.
I mars 2023 godkände över 80 procent av ryssarna den ryske presidenten Vladimir Putins aktiviteter. Popularitetsnivån var fem procent högre än i september 2022, då den låg på 77 procent. (Statista)
Prigozhin vill ha Ryssland på krigsfot – men han predikar för de redan konverterade nu – de flesta ryssar är mer och mer redo att göra uppoffringar. Deras stöd kommer att öka med varje attack mot ryskt territorium.
Med Bakhmuts och senare Avdeevkas och kanske Ugledars fall kommer ukrainarna utan tvekan att försöka utföra sin mycket omtalade ”motoffensiv” mot Melitopol och Krim men också möjligen en annan i öst.
Ryska ingenjörer har befäst inte bara området runt Melitopol utan i nordost vilket Brian Berletic berättar om i denna video.
I nästan alla fall är ryska befästningar noggrant konstruerade för att
a) bromsa en snabb storskalig attack utformad för att överväldiga ett numerärt mindre antal soldater, men bättre utrustad rysk BTG innan den kan organisera ett svar.
”B” i BTG står för ”Bataljon – kanske bara 800 man, även om de backas upp av artilleri och stridsvagnar. Det är den ”reaktiva” delen av strategin. Martyanov kallar det ”aktivt försvar.
b) göra ukrainska rustningar och fordon till dödszoner. Det är den proaktiva delen av ”aktiv”.
Kommer ni ihåg de ukrainska offensiverna i Kharkov och Cherson?
I Kharkov kunde ukrainarna ta kontroll över mycket tomt land – till priset av minst 20 000 soldater och mycket utrustning. Ryssarna brydde sig inte riktigt om att slåss om territorium, decimerade bara UAF. I Cherson formligen slaktades ukrainarna och deras ansträngningar kostade dem ytterligare 30 000 man – möjligen mer.
”Retreterna” från Kharkov och Cherson var strategiska ompositioneringar som gjorde det möjligt för ryssarna att konsolidera sina försvar – på ukrainarnas bekostnad och säkerligen på bekostnad av motoffensiver.
För att UAF ska kunna inleda en stor offensiv som denna måste de använda nästan alla sina kvarvarande rustningar och artilleri – ute i det fria utan luftförsvar. Även hundra Leopard II skulle göra liten skillnad. Ryssarna har redan förstört ukrainska stridsvagnar, så många som 500 under vintern.
Och nu har RF hundratals nya stridsvagnar, flygplan och missiler – och en fräsch, ny armé på 400 000 reservister – inte värnpliktiga – nu fullt utbildade för denna nya typ av krig – men ännu inte utplacerade – och med en ny kommandostruktur baserat på de senaste erfarenheterna.
En anledning till att ryssarna inte har bombat järnvägsbroarna som Prigozhin vill, är att de vill att ukrainarna ska flytta utrustning till sina styrkor i söder – så att de kan förstöra dem. Ryssarna sätter till och med in föråldrade stridsvagnar och sjövapen för användning som artilleri. Mer valuta för pengarna.
En författare har föreslagit att UAF skulle kunna få ihop en armé på 400 000. Men utan flygstöd, artilleri och logistik skulle detta vara lika suicidalt som Japans sista försök i Stillahavskriget.
Och har västvärlden verkligen viljan att slåss?
Motoffensiven vi får höra om var tänkt att komma tidigt den här månaden. Nu verkar den ha blivit uppskjuten. Logiskt sett bör den aldrig hända eftersom den inte kan bli framgångsrik. Men väst är galet – och det är också Ukraina.
Det är så här världen slutar
Inte med en smäll utan ett gnäll.
—TS Eliot. De ihåliga männen
Den amerikanska världen tar slut och en ny föds.
Om du har tid, lyssna på Alexander Mercouris och på Brian Berletic på Youtube. Berletic hade en ny intressant diskussion på Danny Haiphongs YouTube igår.
Jag har hört att Twitter blockerar delning av Substack-länkade inlägg. Om det stämmer kan jag inte kontrollera eftersom jag är utslängd från Twitter. Vill du dela denna artikel på Twitter, och det inte fungerar, så dela inlägget med WordPresslänken istället.
Allt gott. /Maya
SveaNyheter finns på Substack, prenumerera gärna på våra artiklar, så får du dem bekvämt i din mailbox.
https://sveanyheter.substack.com/
Du kan också läsa våra artiklar på vår webbplats, där du har tillgång till Googles översättningsfunktion till de flesta språk.
www.sveanyheter.com
Vi har även artiklarna på WordPress där vi har ett härligt gäng som diskuterar och delar artiklarna inom WordPress-communityn.
https://sveanews.wordpress.com/
