Global Compact for migration översätts inte trots att det är ett långtgående avtal.

Juridik migration Migrationsavtal

FN:s migrationsavtal har inte översatts till svenska trots att många hört av sig till regeringskansliet och efterfrågat en officiell svensk version. Efter lite efterforskningar har jag hittat en privat översättning som jag läser parallellt med den engelska officiella.

Jag läser FNs migrationsavtal ord för ord. Det är den 28 november 2018. Jag har den engelska versionen till vänster och en översättning av Kjell Samuelsson till höger. Jämför och stryker under. I början av avtalet står det mest allmänna fraser tolkar jag det som. Avtalet ska alltså vara icke-bindande. Detta enligt avtalstexten, som dock hänvisar till flera tidigare avtal som jag inte vet vad de innehåller. I punkt 16 skriver de With the New York Declaration for Refugees and Migrants we developed a political declaration and set of commitments. I den deklarationen uttrycker ledarna politiska vilja att rädda liv, skydda rättigheter och dela ansvar i global skala. De skriver att de vid FN-toppmötet den 19 september räknar med att höra från världsledarna hur varje land kommer att genomföra dessa åtaganden. Här talas det återigen om åtaganden alltså något bindande. Hela deklarationen hittas här.

Vilka är åtagandena enligt New York-deklarationen?

– Skydda mänskliga rättigheter för alla flyktingar och migranter, oavsett status. Detta inkluderar kvinnors och flickors rättigheter och främjar deras fulla, lika och meningsfulla deltagande i att hitta lösningar.

– Se till att alla flykting- och migrantarn får utbildning inom några månader efter ankomst.

– Förhindra och svara på sexuellt och könsbaserat våld.

– Stöd de länder som tar emot ett stort antal flyktingar och migranter.

– Arbeta för att avsluta praxis att fånga barn i syfte att bestämma deras migrationsstatus.

– Starkt fördöma främlingsfientlighet mot flyktingar och migranter och stödja en global kampanj för att motverka den.

– Stärka migranternas positiva bidrag till ekonomisk och social utveckling i sina värdländer.

– Förbättra leveransen av humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd till de länder som drabbas mest, inklusive innovativa multilaterala finansiella lösningar, med målet att stänga alla finansieringsgap.

– Implementera ett omfattande flyktingsvar, baserat på en ny ram som fastställer ansvaret för medlemsstaterna, det civila samhällets parter och FN-systemet, när det finns en stora flyktingrörelser eller en utdragen flyktingssituation.

– Hitta nya hem för alla flyktingar som identifierats av UNHCR som behöver vidarebosättning; och utöka möjligheterna för flyktingar att flytta till andra länder genom exempelvis rörelse av arbetskraft eller utbildningssystem.

– Stärka den globala styrningen av migration genom att föra den internationella organisationen för migration in i FN-systemet.

Nu åter till Global Compact for migration. Med tanke på att det är ett icke-bindande antal är det märkligt att varje punkt i det icke-bindande avtal börjar med orden ”Vi åtar oss att” (we commit to) med hänvisning till de underskrivande länderna.

Åtar man sig saker i icke-bindande avtal? Är inte detta avtal alldeles för detaljerat för att inte vara tänkt att implementera in i nationell lagstiftning rakt av och utan reflektion?

Jag är nu framme vid mål 17. Eliminate all forms of discrimination and promote evidente-based public discourse to shape perceptions to migration

I punkt 33 c åtar sig det underskrivande landet att utbilda mediaanställda i migrationsrelaterade frågor och terminologi. Staten ska alltså utbilda journalister i hur de ska uttrycka sig om migration och vilka ord de ska använda. Dessutom åtar sig underskrivande land att inte ge några pengar till media som systematiskt promotar intolerans (vad sägs om vad som räknades som intolerans 2014).

I mål 19 Create conditions for migrants and diasporas to fully contribute to sustainable development in all countries
I punkt 35 e åtar sig det undertecknade landet att utveckla riktade stödprogram och finansiella produkter som underlättar för invandrares och diasporas investeringar och entreprenörskap, bland annat genom att ge administrativt och juridiskt stöd i företagsskapande, beviljande av uppstartkapitalmatchning, etablering av diaspoaobligationer (vad nu det är) och utvecklingsfonder.

Glöm nu inte mitt i läsningen att det inte är flyktingar det skrivs om utan migranter i allmänhet som underskrivande stat åtar sig att göra detta för. Eftersom det finns en flyktingkonvention som reglerar dessa så antar jag att detta i första hand avser ekonomiska migranter och illegala.

Det här är fortfarande inte färdigt. Prata med era riksdagsmän i M och KD. De har inte bestämt sig än. Låt försiktighetsprincipen gälla. Att skriva under ett sådant här avtal ser jag som fullständigt huvudlöst.