Miljöpartiets jämställdhetsminister Åsa Lindhagen ger idag brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag att utreda så kallade islamofobiska hatbrott.
21 procent av anmälda brott som rubricerats som islamofobiska har skett på allmän plats följt av internet med 18 procent. Detta anser ministern vara mycket allvarligt.
Vi behöver öka kunskapen om islamofobiska hatbrott så att vi vet mer om vad vi behöver sätta in för åtgärder för att bekämpa hatbrotten framöver. Muslimer vittnar om ett hårdare samhällsklimat de senaste åren, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) till SvD.
Vad räknas som islamofobiska hatbrott?
Ordet islamofobi är i sig inte ett ord som har en accepterad definition i hela befolkningen. Det för tankarna till sjukdomstillstånd (fobi) och sådana epitet är vanliga att sätta på politiska motståndare i diktaturer. Eftersom Sverige hävdar sig vara en demokrati så borde statens myndigheter hålla sig för goda för att använda sådana uttryck.
Att använda ordet gör också att man hjälper det nystartade politiska partiet Nyans som jag beskrev i artiklar 12 september och 18 september. Nyans kommer att driva frågan om att göra islamofobi till en egen brottsrubricering i lagstiftningen. Från de tankegångarna till förbud mot att kritisera islam är steget inte långt. Att använda ordet islamofobi är alltså inte helt oproblematiskt.
Vad säger BRÅ?
BRÅ använder ordet islamofobi i statistiken. För att ett hatbrott ska betraktas som islamofobiskt i statistiken krävs dels att den utsatta är eller av gärningspersonen uppfattas vara muslim, dels att gärningsmannen inte är muslim. Syftet med statistiken är att fånga hatbrott som riktar sig mot den muslimska befolkningen i allmänhet, inte att fånga brott där en muslim utsätter en annan muslim på grund av skilda religiösa åskådningar (exempelvis sunnimuslimer, shiamuslimer och alawiter) eller tolkningar (exempelvis mer eller mindre liberal eller konservativ tolkning). Dessa brott kategoriseras i stället under andra antireligiösa hatbrott.
Även personer som i sammanhanget kan sägas representera muslimer eller islam kan utsättas för hatbrott. Det gäller exempelvis journalister som blir utsatta på grund av att de har skrivit om islamofobi, eller en politiker som arbetar med frågor som berör muslimer och som blir utsatt på grund av det. Det kan även gälla de fall där moskéer eller muslimska bönelokaler utsätts för skadegörelse.
BRÅ genomförde en studie 2017:11 om alla typer av hatbrott där de som de kallar islamofobiska minskade mellan 2015 och 2016 men hade ökat jämfört med 2012.
BRÅ ska redovisa det nya uppdraget senast den 31 mars 2021.
