13 oktober 2019
En majoritet av de 9 000 personer som omfattas av gymnasielagen kommer troligen om tre till fyra år att vara utan examen och jobb.
Redan i januari i år skrev läraren Ljiljana Orelj en debattartikel i Expressen där hon påpekar att det anses farligt att prata om de här elevernas låga förkunskaper.
Så länge vi undviker att säga sanningen om ensamkommande unga männens låga förkunskaper kommer lagar att stiftas och den misslyckade invandringspolitiken även fortsättningsvis att söka desperata lösningar och utmåla osannolika utbildningsvisioner.
Det är dags att politiker slutar förvänta sig att lärarna ska lösa sådana här politiskt skapade samhällsproblem och stå i frontlinjen mot de ensamkommandes hot och våld mot lärare för att undvika utvisning.
Gymnasielagen har gett ensamkommande unga män utan asylskäl där de dessutom inte kunnat visa sin identitet en chans att stanna i Sverige om de studerar. Chansen att de ska lyckas är mycket liten i de allra flesta fallen.
De alarmerande siffrorna om det fåtal procent elever från språkintroduktionen som klarar av gymnasiet har väckt starka reaktioner i debatten. Samtidigt har debatten om deras egentliga möjligheter att klara studierna debatterats mycket lite.
Redan i juni 2018 varnade Elisabeth Svantesson (M) i en debattartikel för att lärarna får ta smällen för beslutet om afghanerna.
Inte minst ur ett individperspektiv kommer gymnasieamnestin för en majoritet av de 9 000 som omfattas av lagen om tre till fyra år att vara utan gymnasieexamen och utan jobb. De kommer också att stå med betydande studieskulder.
Många av lärarna befarar att skulden för otillräckliga studieresultat än en gång kommer att skyllas på den odugliga svenska skolan och i synnerhet på lärarna som undervisar i språkintroduktionen.
Språkintroduktionen fungerar inte för den här målgrupp. Den är bara en nödlösning. Sanningen är att det saknas ordentlig dokumentation om elevernas bakgrund och skolerfarenheter. Det saknas också dokumentation om språk- och ämneskunskaper som är nödvändiga för att utforma en individanpassad studieplan för de här eleverna. En sådan är nödvändig för att det ska finnas en chans för lärarna att lyckas utforma en bra undervisning för dessa elever.
Lärarnas utbildning utgår från elever som fötts i Sverige och börjar i skolan med ungefär 6 000 ord i bagaget. De har då även med sig en utvecklad uppfattning om vårt samhälle och våra sociala koder.
Trots den i det närmaste omöjliga situation som lärarna ställs inför med de ensamkommande riktar Skolinspektionen kritik mot lärarna. De menar att skolpersonal på många skolor fokuserar på vad elever saknar i kunskaper snarare än på de kunskaper eleverna redan besitter. Vilka kunskaper och världsuppfattningar som eleverna har med sig är det ingen som kan eller vågar förse skolorna med.
Sämst fungerar språkintroduktionen
Det saknas en medvetenhet på riksnivå om hur stora kunskapsluckorna är som språkintroduktionen förväntas fylla. För att skolan ska klara sitt uppdrag att utjämna elevernas förutsättningar i det så kallade utjämningsuppdraget måste den överge postmoderna teorier om makt och kunskap och göra det fritt för lärare att våga identifiera svagpresterande elever utan rädsla att bli anklagade för ideologisk polarisering eller anklagelser om rasism.
Skolpolitiken har de senaste decennierna bortsett från värdet av elevers förkunskaper. Det kan ha haft avgörande betydelse för att Skolverkets nedslående statistik tolkas som ett skolpolitiskt misslyckande. Det har inte i tillräckligt hög grad tagits hänsyn till den mycket stora ökningen av antalet elever som anlänt till Sverige och inte heller vilka förkunskaper de har när de anländer.
Det går mycket bra för svenska ungdomar och allt sämre för ungdomar som är födda utomlands
Drygt 90 procent av inrikes födda elever når gymnasiebehörighet efter avslutad grundskola. Motsvarande andel för elever som är födda utomlands är ungefär 65 procent. Skillnaderna i elevgruppernas studieresultat har legat relativt konstant fram till 2008 men därefter skedde en kraftig försämring av genomsnittsbetygen för utrikes födda elever. Gapet ökade med cirka 60 procent. Elever som anländer till Sverige är numera äldre än förr och kommer från länder med lägre genomsnittlig utbildningsnivå.
Enorm belastning på skolsystemet från år 2015
Antalet elever som gått ut nian som räknas som ensamkommande utgjorde under åren 1997 – 2014 cirka två procent. Under år 2015 kom 23 480 ensamkommande från Afghanistan vilket var en ansenlig ökning. Också jämfört med de som kom från Syrien 3 777 Eritrea 1 939, Irak 1 097 och 3 018 från andra länder var antalet ensamkommande från Afghanistan ansenligt. Endast omkring 20 – 30 procent av de ensamkommande har klarat samtliga kärnämnen de senaste åren. 51 procent av de ensamkommande som gick ut årskurs nio var tretton år eller äldre vid ankomsten.
Vad säger forskningen?
Möjligheterna att lyckas i skolan är väsentligt sämre för barn som är äldre än sju år då de kommer till Sverige. De klarar sig dessutom sämre om de är ensamkommande och ännu en faktor som har visat sig minska chanserna att lyckas är om ungdomen kommer från Afrika och viss mån även från Asien. Detta framgår av ESO-rapport 2017:3.
Den stora vågen med ca 35 000 ensamkommande år 2015 jämfört med några hundra per år under större delen av förra decenniet har påverkat resultatet för hela skolans resultat. Ju äldre de är vid ankomsten desto kortare tid har de till förfogande för att klara grundskolan. Genomsnittsåldern för ankomsten ligger för den gruppen på 10,2 år. Sett till det totala antalet elever i svenska skolor så är utrikes födda starkt överrepresenterade i den tiondel av grundskolans avgångselever som får sämst betyg.
Vad är språkintroduktion?
Den svenska skolan har infört språkintroduktion som ett extra förberedande år i gymnasieskolan för ungdomar som räknas vara mellan sexton och arton år när de börjar. Introduktionsprogrammet pågår ett år med möjlighet till förlängning.
Språkintroduktion är till för ungdomar som nyligen har kommit till Sverige. Utbildningen har fokus på svenska språket för att eleven ska kunna gå vidare till något annat program i gymnasieskolan eller till någon annan utbildning.
Under ett eller ett par år ska ungdomar som har ytterst liten kunskap i svenska språket lära sig lika mycket som våra svenska barn lär sig på nio år i grundskolan om de anländer som sjuttonåringar. Sedan ska de lyckas genomgå en utbildning till ett yrke och på sex månader efter avslutad utbildning lyckas få en anställning.
Det är lätt att misstänka att det aldrig har varit meningen att det här upplägget skulle lyckas.
Den här lagen skapar i nuläget en hotfull situationen ute på landets skolor där lärare hotas om de inte godkänner de ensamkommande. Lärarna blir i praktiken frontlinjen för politiska beslut om uppehållstillstånd.
Ensamkommande riskerar att dras in i kriminella gäng, vilket SVT konstaterade i ett reportage redan 2018 och även i en intervju med gränspolisen 2019. Detta skapar en farlig situation för hela samhället och i synnerhet för våra gymnasieungdomar som ska gå i skolan tillsammans med dem.
