Christian Sonesson: Socialliberale Csaba Bene Perlenberg skriver ofta osmakligt och oärligt i KvP/GT/Expressen.
Hans senaste text i Kvällsposten är på en otroligt låg nivå där han återigen bagatelliserar svenska IS-terrorister och det beslut som Staffanstorps kommun fattade förra året.
Nämligen att neka eventuellt återvändande terrorister någon form av välfärd, exempelvis försörjningsstöd, vuxenutbildning och bostadsbistånd. Perlenberg försöker om och om att få detta att handla om några busskort.
Den 19 mars 2019 skrev jag nedan text. Ett av mina mest delade inlägg. Jag väljer att återigen kopiera in den.
Sådana som Perlenberg ska inte få stå oemotsagda. Sådana som Perlenberg ska inte få negligera det barbari som IS-terrorister resande från Sverige utförde.
Du kan försöka göra mig löjlig genom dina oärliga texter, men skammen är din.
”När människor stampar ihjäl barn och bränner människor till döds så ska de inte kunna komma tillbaka och åtnjuta våra välfärdssystem.
Jag vet att era frågor är uppriktiga och borde besvaras utifrån ett juridiskt synsätt. Men ibland är vi bara människor. Jag har fått likartade frågor under det senaste dygnet från svenska journalister.
Många har enbart velat leta fel och brister i mitt förslag, ett fåtal har lyssnat och förhoppningsvis förstått innebörden, att återvändande terrorister inte ska få hjälp av samhället.
Jag har besvarat frågan om och om igen, att alla kan överklaga ett avslagsbeslut om de inte är nöjda med kommunens beslut.
Den femåriga yazidiska flickan som torkade till döds när hon satt kedjad utomhus i solen, hon fick aldrig någon chans, hon fick inte möjligheten att överklaga sin dödsdom av de som köpt henne och lät henne dö, för att hon kissat i sin säng när hon blev sjuk.
Hon är dessvärre inte ensam i sitt öde. De som halshöggs, brändes och stenades under barbariska former, enbart för att de hade ”fel” tro, ”fel” levnadssätt eller ”fel” sexuell läggning, de fick aldrig en rättegång. Deras röster hördes aldrig.
Häckla mitt förslag om att inte ge försörjningsstöd åt de som återvänder, om det ger er juridisk tillfredsställelse.
De ska dömas i domstol först, påpekar ni. Det vill givetvis jag med. Men de kommer inte dömas. Vi vet alla det.
Ledamöterna i vår riksdag har nämligen inte brytt sig om att stifta lagar på området. Trots att enskilda riksdagsledamöter ropat efter det.
De har ropat in i ett bottenlöst hav av tystnad. Varför har ni andra inte agerat?
Ni var rädda att bli anklagade.
Anklagade för att vara främlingsfientliga. Er rädsla för detta var större än ert mod att göra rätt.
Moderaterna i Staffanstorp går vidare med vårt förslag oavsett vad journalister, opinionsbildare och jurister anser i sina byråkratiska utläggningar om förslaget.
Ibland måste vi bara dra en gräns.
Vår anständighet kräver det av oss. Annars slutar vi att vara människor. Vi måste, för annars finns inget kvar av oss. Sen får svensk lagstiftning säga att man inte ska göra skillnad på människor, även om det troligen är mördare eller medhjälpare som återvänder.
Men det finns en skillnad, den mellan ljus och mörker.
Mörkret och ondskan måste bekämpas, av oss som fortfarande orkar göra det. Vi är skyldiga de som inte längre finns. Det är vår skyldighet att driva på lagstiftningen.
Det är vårt ansvar för att kunna ge våra kommande generationer en bättre värld.
En värld där barn inte mördas och en värld där mördare inte kan återvända och få samhällets hjälp … Vi kommer inte tystna.”
Den här jornalisten verkar ha ett horn i sidan till Sonesson.
Sonesson bestämde sig för att bojkotta intervjuer med medier som satte sitt material bakom betalvägg.
En så otrevlig text tänker jag inte länka till. Han skriver att Staffanstorps starke man har lagt till en ny sträng på sin lyra: Numera är han även mediekritiker. Han refererar till ett ställningstagande som Sonesson gjort att inte medverka i artiklar som placeras bakom betalvägg. Detta ställningstagande skrev jag om i artikel den 28 maj.
Christian Sonesson: Därför medverkar jag inte i artiklar som är låsta bakom betalväggar.
Därefter har Christian Sonesson tagit beslut att inte medverka i artiklar i Sydsvenska Dagbladet överhuvudtaget.
Skärmdump från Kvällspostens artikel:
