Cancel culture är en samordnad mobb som med dagens nya teknik kräver politisk underkastelse.

Jonas WE Andersson: Vi måste prata om Cancel culture, Public shaming och Woke – och vad det faktiskt innebär för oss här i västvärlden.

Man skulle kunna beskriva Cancel culture som en samordnad mobb som med dagens nya teknik kräver politisk underkastelse.

Håll med om det vi säger, rätta in dig i ledet, eller acceptera att vi kommer att förstöra ditt liv.

Vi kommer att se till att du förlorar möjligheten att försörja dig, bli av med jobbet (och aldrig mer kan anställas igen – vi kommer att gå på dina arbetsgivare), vi kommer att hänga ut dig som fascist (eller värre), och du kommer att stigmatiseras i det sociala livet och inför allmänheten.

Vi kommer att ta ifrån dig möjligheterna att fungera normalt, hota dina barn och din familj – och vi kommer aldrig att sluta.

Precis som med Det Röda Gardet under Maos kulturrevolution är västvärldens Woke-kultur vänsterextremistisk och i stora delar framförd av unga, fanatiska människor.

Fast idag går denna extrema, våldsamma vänsterrörelse under andra namn. Feminism, HBTQ, Black Lives Matter, EXPO, Djurens rätt, Public service, Journalistförbundet osv. Listan är oändlig. Och de är alla allierade med de islamistiska grupperingarna i både Sverige och övriga västvärlden.

Det är en förgiftning av våra demokratier som nu sker inifrån – efter decennier av indoktrinering och hjärntvätt i våra skolor och på våra universitet. Feminism, postkolonialism, postmodernism och intersektionalism.

Våra demokratier urholkas alltså inifrån av dessa grupper. Och det kommer att leda till katastrof, var så säker.

Cancel culture handlar först och främst om att skrämmas och hota till underkastelse (här är likheterna med islamismen också slående). Att bekämpa yttrandefriheten, demokratins grundvalar och friheten i sig själv. Genom att i första hand se till att fienden blir av med sina möjligheter att försörja sig.

Jag vet att det är många som drabbats (och tyvärr ännu fler som fegat ur och håller tyst), men jag berättar ändå min egen historia.

Efter nästan sju års högskole- och universitetsstudier (inom konst och design), på två av Europas allra bästa universitet (där endast få kommer in), började jag själv jobba på konsthögskolor i ämnet design.

Jag trivdes som lärare och vet att jag är bra på det. Jag förstår design och är bra på att lära ut hur man kan lösa problem och skapa nya tankebanor.

Med ödmjuk rodnad kan jag berätta att jag under årens lopp har mött gamla studenter som kommit fram till mig på bussen eller trottoaren och sagt “Du är den bästa lärare jag haft”. Sånt berör, sånt värmer i hjärtat.

Men jag trivdes också som lärare och gillade alla diskussioner och presentationer/redovisningar. Mitt mål var alltid att ge styrka och självförtroende till varje individ, att våga tro på sig själv och kickstarta den inneboende kreativiteten. Mitt ämne var design och visuell kommunikation, ingen annat.

Detta var fram till att Woke började förgifta högskolorna.

Det skedde steg för steg, genom att sekten tog sig in i lärartjänsterna, sedan lektoraten, professurerna och till tjänsterna som prefekter – och rektorer (som i sin tur styrdes av politikerna). Allt politiserades, på kort tid.

Jag var dock inte en person som rättade in mig i ledet. Jag säger vad jag tycker. Jag ogillar islamistiskt kvinnoförtryck, jag protesterar öppet mot diskriminering baserat på kön och hudfärg, jag kommer aldrig att acceptera hat och våldsförhärligande som en del av kursplanen.

Detta gjorde mig snart till en fiende för den sekt som nu hade tagit kontrollen över universiteten.

Tiden som följde (på Konstfack), var bland det värsta jag varit med om.

Idag är det fullständigt omöjligt för mig att få jobb, anställning eller ens gästläraruppdrag inom det område där jag har högre utbildning, större kompetens, bättre meriter och mer omfattande erfarenheter än de allra flesta.

Inte för att jag inte är bra på det jag gör. Men för att jag har fel åsikter.

Jag är konservativ – och tror på vetenskaplighet, demokrati och yttrandefrihet.

Därmed är jag för alltid utestängd från att kunna arbeta med det jag kan och är väldigt bra på.

Det är så Cancel culture fungerar. För den som inte visste. Jag lever med det varje dag.

Och det är också därför det är så ofantligt viktigt att vi som är motståndare till denna kult och dess förgiftning – av både akademierna och samhället i stort – stöttar varandra och håller ihop.

Vill man köpa blommor – köp blommorna i en blombutik som inte är Woke.

Är man sugen på en hamburgare – köp den inte på de platser där kedjan har uttryckt sympati för Woke.

Detsamma gäller medier – välj bort dem som valt bort demokrati och yttrandefrihet.

Och det gäller givetvis min egen bransch också.

Finns det behov av varumärkesskapande, grafisk design, marknadsföring, digital kommunikation och webbplatser – kom till oss i Etablissemanget Design och Kommunikation. Använd inte PK-byråerna, som badar i Woke-agendor och varumärkesskadande aktivism.

Alla sådana små markeringar är viktiga.

Och för oss som är “cancelled” av vänstersekten, är de livsavgörande.

Mitt nummer är 070-4021841 Jag skulle aldrig drömma om att fråga om stöd.

Etablissemanget Design och Kommunikation hittar du på deras hemsida här och på deras Facebooksida här.

Jonas WE Andersson driver tillsammans med Etablissemanget Design och Kommunikation.

Du hittar hans Facebooksida här.