Sanktioner fungerar inte längre. Nya tider. Väst kan inte styra världen.

Politik utrikes

Iran vänder sig österut.

Sanktioner har länge varit ett påtryckningsmedel västvärlden har använt för att genomdriva sin vilja i världen. Det verktyget ser nu ut att tappa en del av sin verkan. Sanktionerade länder skapar egna system för att göra handel med varandra och utvecklas. Detta ser nu ut att hända när det gäller Iran.

EU diskuterar nya sanktioner mot Iran. Frysta tillgångar och reseförbud – det är några av de sanktioner som föreslås mot den iranska regimen efter dess våldsamma respons på protesterna i landet. Sanktionerna ska diskuteras i EU redan i oktober.

Omfattande sanktioner har länge gällt för Iran gällande finansiella tjänster, tex betalningsöverföringssystemet SWIFT. Sanktionerna har haft massiva effekter på landets export, valuta, statsfinanser och internationella relationer.

2015 slöts kärnenergiavtalet Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) mellan Iran, Ryssland, Kina, Frankrike, Tyskland, Storbritannien och USA. Avtalet innebar att Iran skulle begränsa sitt anrikande av uran och därför inte kunna utveckla kärnvapen. I utbyte skulle en mängd internationella sanktioner som varit riktade mot landet sedan 2012 lyftas.

Det här avtalet gjorde under för Irans ekonomi. Efter flera års sanktioner kunde landet plötsligt få ut sin olja på världsmarknaden igen och samarbeta med internationella banker. Året efter att sanktionerna släpptes hade Iran en BNP-tillväxt på 12,5 procent och en inflation på under tio procent.

2018 beslöt Donald Trump att USA skulle lämna Iranavtalet och återinföra sanktioner mot Iran. Det handlade bland annat om sanktioner mot oljesektorn som gjorde det svårare för landet att sälja sin olja, samt sanktioner mot banker och en utestängning från SWIFT som försvårade internationella betalningar.

Iran ansökte om medlemsskap i BRICS i juni i år.

”Medan Vita huset funderade på vad mer som skulle stängas av i världen, förbjuda eller förstöra, ansökte Argentina och Iran om att gå med i BRICS”, skrev Zakharova på meddelandeappen Telegram.

Ryssland har länge drivit på för att knyta närmare band med Asien, Sydamerika och Mellanöstern, men det har intensifierat sina ansträngningar på grund av sanktioner som införts av Europa, USA och andra länder som följde på invasion av Ukraina.

Kina stödjer Iran

”Relationerna mellan Iran och Kina är strategiska och kommer att utvecklas oavsett internationella händelser”, sa Xi Jinping i ett möte med Irans president Ebrahim Raisi som har deltagit i Shanghai Cooperation Organisation (SCO) toppmöte i Samarkand, Uzbekistan.

Xi pekade också på Irans viktiga position i regionen och den större världen och sa: ”Kina stöder Irans medlemskap i BRICS.”

Befintliga potentialer inom områdena olja och energi, transitering, jordbruk, handel och investeringar har skapat en mycket bra situation för att fördjupa de ekonomiska banden mellan Iran och Kina, sade Raisi.

Presidenten kritiserade också USA och den europeiska trojkan (Storbritannien, Frankrike och Tyskland) för att de inte fullföljde sina åtaganden i ansträngningarna att återuppliva kärnkraftsavtalet från 2015, JCPOA.

Raisi tillade, ”Iran kommer aldrig att backa inför amerikansk utpressning.”

Ryssland investerar i Iran

Irans oljeminister Javad Oudji har meddelat att Iran har slutit avtal med Ryssland för 44 miljarder dollar, 40 miljarder dollar kommer att användas för att bygga gasledningar, 4 miljarder dollar för att utveckla fält. Anläggningarna kommer att byggas i Iran. (Kommersant)

”Vi har undertecknat ett samförståndsavtal med Ryssland värt 4 miljarder dollar för utveckling av fält, samt ett avtal om konstruktion av gasledningar och installationer för produktion av flytande naturgas till ett belopp av 40 miljarder dollar”, sade ministern (TASS).

Avtalet diskuterades på Caspian Economic Forum. Den 7 oktober träffade Irans oljeminister Rysslands vice premiärminister Alexander Novak. Tidigare idag sa den biträdande iranske ministern att enligt dessa avtal kommer sex olje- och två gasfält i Iran att utvecklas.

I september rapporterade Fars-byrån, med hänvisning till en rapport från det iranska oljeministeriet, att Iranian National Oil Company (NIOC) skulle köpa 9 miljoner kubikmeter. m gas från Gazprom dagligen. Gas kommer att levereras genom Azerbajdzjans territorium. Dessutom planerar Iran att ta emot 6 miljoner kubikmeter. m gas per dag för utbyte av leveranser till andra länder. Iran har de näst största naturgasreserverna i världen efter Ryssland, men landet saknar infrastruktur för att öka exporten.

Ryssland bygger även kärnkraftverk i Iran. De skrev 2014 på ett kontrakt med Iran för att bygga två kärnreaktorer i landet, och annonserade planer för totalt nio.

Rysk gas går österut

Medan gasen till Europa minskat väsentligt närmar sig Ryssland och Kina färdigställandet av en stor gasledning mellan Sibirien och Shanghai.

Till och med juli i år hade de ryska exporterna till Kina via bolaget Gazprom ökat med drygt 63 procent. (CNBC)

”Power of Siberia”, som den ryska delen av gasledningen heter, har varit i drift sedan december 2019 enligt kinesiska statsmedier. Gasledningens södra länk beräknas stå klar 2025.

Tidigare artiklar i ämnet:

 

Den framtida världsordningen kommer att formas av starka suveräna stater.

BRICS fråntar makteliten i väst verktygen för centralisering av världsmakten.