Vi kan hänga på eller sjunka. Sann frihet blomstrar när den multipolära världen rullar framåt.

Politik utrikes Samhälle

 

Sann frihet blomstrar från Asien och Afrika till Latinamerika, när den multipolära världen rullar framåt.

Det har varit en stor mängd positiva nyheter från hela världen. Det finns utbrott av fred mellan intensiva geopolitiska rivaler, vilket skulle ha varit otänkbart förut.

Utvecklingsländer bryter sig plötsligt ur klorna i ett riggat globalt finansiellt system…och en ny världsordning håller på att växa fram i en häpnadsväckande takt.

Låt oss ta en titt på den fantastiskt snabba utvecklingen som förebådar en episk omställning av geopolitik och geoekonomi.

Fredsrörelsen: I ett omvälvande drag kom Saudiarabien och Iran överens om att upprätta diplomatiska förbindelser – förmedlade av Kina.

Saudiarabien och Iran är också redo att ansluta sig till BRICS och SCO.

Därefter besökte Syriens president Förenade Arabemiraten – ett lika häpnadsväckande närmande.

För det tredje gör den före detta taiwanesiske presidenten för närvarande en 12-dagars resa över det kinesiska fastlandet – en händelse utan motstycke sedan det kinesiska inbördeskriget slutade 1949.

Om dessa nyheter har presenterats med en annan vinkel i regimstyrd (msm) – media, glöm inte att alla dessa geopolitiska händelser är katastrofala för en part som vill regera över hela planeten, och som ser hela jorden som sina vasaller.

Allt detta är alltså fruktansvärt för USA:s makt, som vilar på kaos, krig och att söndra och härska.

Och vilken makt styr våra medier, även här i Sverige? Vilken makt styr USA? Med andra ord får vi förstås inte veta sådant som skulle visa att denna enorma maktfaktor som förstört tillvaron för åtskilliga generationer nu är på fallrepet. Ju mer utmanad den blir, destå högre kommer den att hävda motsatsen, tills den faller med en duns.

Det är därför en fördel för oss folket att vara medvetna om sakernas tillstånd för att kunna förbereda oss på lämpligt sätt.

De-dollarisering:

Plötsligt hittar många länder sätt att frikoppla sig från den amerikanska dollarn. Länder tillkännager djärvt planer på att kringgå USD när de handlar, särskilt när de köper olja, och även när de ägnar sig åt e-handel och turism.

Det är inte bara Ryssland utan också amerikanska allierade och partners som Indien, Afrika, Latinamerika, Saudiarabien och till och med vissa europeiska länder som hoppar på det här tåget.

Revolt mot USA som världens härskare:

”Mexiko är inte USAs koloni” – dundrade Mexikos president Amlo för ett par dagar sedan. På samma sätt varnade El Salvadors unga och dynamiska president Bukele USA för att Monroe-doktrinen är död.

Även vissa tyska ledare talar om att fixa Nord Stream-rörledningen och förnya handeln med Ryssland.

Och vad sägs om Putins framgångar, den förment internationella parian under mer än 10 000 sanktioner från USA/EU?

För några dagar sedan skickade mer än 40 afrikanska länder representanter till Moskva för att delta i en konferens med titeln ”Afrika och Ryssland i en multipolär värld.” En dag senare kom Xi Jinping till Moskva för ett tredagars besök och sa att ”Osedda förändringar på ett sekel sker; och vi (Ryssland och Kina) leder detta.”

Till detta kan vi lägga det plötsliga intresset som
många länder visat att
går med i BRICS.

Det pågår en global revolt mot det amerikanska imperiet.

Ett tektoniska paradigmskiftet sker över hela världen.

Låt oss ta en titt på dessa händelser och se vad de betyder för världen och hur de påverkar oss.

Ryssland och Kina sätter fart på en multipolär värld, medan USA och Europa har fastnat i det förflutna.

Xis besök är mycket symboliskt. Under besöket kallade båda ledarna varandra ”kära vän”. Kamratskapet är verkligt. För 10 år sedan, i mars 2013, som nyvald ledare för Kina, var den första resan Xi gjorde till Ryssland för att träffa Putin. Därför är det mycket symboliskt att göra en ny resa på årsdagen.

Sedan har vi de-dollariseringen, alla geopolitiska fenomens moder.

Försvaga dollarns hegemoni, och du har neutraliserat USA:s unipolära grund.

Putin förebådade i huvudsak petrodollars död och petroyuans födelse genom att göra dessa två punkter:

* Redan nu sker 2/3 av handeln mellan Ryssland och Kina med yuan och rubel.

* Dessutom kommer Ryssland att använda kinesiska yuan för att handla med Asien, Afrika och Latinamerika.

Sedan finns det andra djupgående förändringar: Ryssland använder yuan som huvudvaluta i valutareserven, ryska företag ger ut RMB-obligationer och ryska banker tillåter folk att öppna yuan-konton.

Konsekvenserna av dessa är enorma, eftersom de kombinerar frikoppling från amerikanska dollar med internationalisering av yuan. Ett dubbelt slag för USA.

De-dollarisering

När Ryssland och Kina kan etablera säkra och enkla alternativ för icke-dollar- och icke-västerländska system, kommer alla att börja använda dem, åtminstone för vissa av sina affärer. Varför ha en mellanhand för handel som skulle kunna åstadkommas i lokala valutor?

Användningen av dollar kräver att länder tvingas hamstra dollar i valutareserver, betala provisioner och utsättas för amerikanska diktat som de tvingas följa av rädsla för att annars drabbas av sanktioner. De riskerar också att förlora landets suveränitet och utsätts extra friktion när de ska göra affärer.

Gamla världsordningen: Om du får slut på amerikanska dollar måste du gå och tigga till IMF, som kommer att införa åtstramningar och privatisering i ditt land – det vill säga låta amerikanska företag plundra ditt land.

Ny världsordning: Du köper olja i din lokala valuta. Eller använd ett annat alternativ som RMB.

Gamls världsordningen: Om du är en utvecklingsnation måste du gå och tigga till IMF och Världsbanken,

Ny världsordning: Om du är en utvecklingsnation kommer Kina inte bara att låna dig pengarna utan kommer att bygga den infrastruktur du behöver.

De-dollariseringen sprider sig redan som en löpeld.

Indien samarbetar med 18 andra länder för att handla i rupier. Dessa inkluderar inte bara grannar som Bangladesh och utvecklingsländer i Afrika, utan också trofasta amerikanska allierade/vasaller som Tyskland, Storbritannien och Nya Zeeland.

Kenyas president meddelade att Saudiarabien och Förenade Arabemiraten kommer att sälja olja för kenyansk shilling. Ghana köper olja i guld. Sann frihet för afrikanska länder.

Kenya och Irak har gjort det möjligt för människor och företag att köpa saker på Alibaba – den kinesiska e-handelsjätten – med yuan. Inget behov av amerikanska dollar i en globaliserad, högteknologisk värld.

Egypten har anslutit sig till BRICS Bank – New Development Bank. Vem behöver den underliga IMF och Världsbanken, som ändå hatar att ge ut lån till infrastrukturprojekt och verklig utveckling? Egypten ger också ut RMB-denominerade obligationer.

Den nya chefen för BRICS-banken är förresten ingen mindre än Dilma Rousseff, Brasiliens tidigare president. NSA spionerade på henne. Senare genomförde USA en ”mjuk kupp” och avlägsnade henne från makten genom att läcka ett inspelat samtal. Nu kommer hon att bo i Kina och leda den nya utvecklingsbanken. Hennes inflytande kommer sannolikt att föra Brasilien in i BRI – Belt and Road Initiative.

Den stora maktspelaren är naturligtvis Saudiarabien – det mest inflytelserika arablandet och de facto ledaren för OPEC. Den saudiska prinsen MBS är en visionär person som förstår geopolitik. Offentliga skolor i Saudiarabien undervisar nu i det kinesiska språket.

MBS gör alla möjliga långtidsavtal med Kina. För sin futuristiska stad på 1 biljon dollar – Neom – får han lån i yuan från kinesiska banker.

Den Saudiarabiska prinsen Salman har också ansökt om medlemskap i BRICS; och under Kinas ledning har han slutit fred med Iran och därmed förändrat Mellanösternpolitiken.

Fred är också bra för Kina, som vill ha oavbruten landmassa för sina godståg.

Samtidigt som han moderniserar Saudis ekonomi, vet han att Kina kommer att vara Saudis största oljekund i minst två decennier framöver.

Saudi-Iran-avtalet är också en geopolitisk stor vinst för Kina. Det kan mycket väl vara hörnstenen för petroyuan – det vill säga olja som säljs för kinesiska RMB.

Det är troligt att denna avspänning banar väg för både Saudiarabien och Iran att ansluta sig till BRICS.

Mer än 12 länder har skickat in sina ansökningar om BRICS-medlemskap, vilket Sydafrikas utrikesminister medgav – Sydafrika innehar det nuvarande BRICS-presidentskapet.

Föreställ dig ett BRICS+ med tre oljejättar – Ryssland, Saudiarabien och Iran. Och kanske till och med UAE, Mexiko, Venezuela och Nigeria.

”BRICS+” kan stå för 60% av världens oljeproduktion. Hur svårt kommer det att vara att skapa en ny valuta som stöds av olja? Eller till och med en kombination av råvaror – olja, naturgas, vete och järnmalm.

Kom ihåg att Ryssland och Iran har världens första och andra största naturgasreserver.

Oändliga möjligheter i en multipolär värld.

Till skillnad mot dollarn kommer Kinesiska yuan att bli en global handelsvaluta utan att den blir en global reservvaluta.

Alla amerikanska sanktioner och mobbning av länder kommer att bli meningslösa. Större delen av världen ignorerar redan nu USA/EU:s sanktioner mot Ryssland.

Redan nu är Rysslands export av råolja, petroleumprodukter, LNG och kol praktiskt taget opåverkade av USA/EU-sanktioner.

BRICS och BRI — Utmanande US världsherravälde

BRICS började som ett virtuellt koncept skapat av Goldman Sachs. Sedan, efter finanskrisen 2008, blev BRICS allvarligare, även om USA hela tiden saboterade det från att bli en meningsfull utmanare.

De svagaste länkarna i nuläget är Brasilien och Indien. Brasilien är för mottagligt för USA:s påtryckningar – till exempel ställde Lula precis in en resa till Kina där han skulle träffa Xi Jinping och underteckna många avtal.

Indien är förmodligen tveksamt till att låta BRICS växa sig för starkt eftersom det kommer att innebära ett starkare Kina.

Hur Brasilien och Indien agerar framöver beror inte bara på dessa länder själva, utan också på hur USA agerar. Ju mer aggressivt USA agerar, destå troligare att Brasilien och Indien ser mindre och mindre nytta med att böja nacke för USA när ett fungerande alternativ finns.

Just nu är BRICS större än USA när det gäller nominell BNP och större än G7-länderna när det gäller PPP BNP.

BRICS har alltså mycket potential. Med några fler medlemmar kommer BRICS inte heller att hållas som gisslan av indisk och brasiliansk politik.

På samma sätt har Kinas Belt and Road Initiative stor potential att förändra världen. Med 147 medlemmar är BRI ett transformativt paradigm.

Förhoppningsvis kommer vissa europeiska länder också att skaffa sig ryggrad, förkasta livet som amerikanska vasaller och omfamna BRI och en värld där samarbete är ledstjärna.

All propaganda om skuldfällor är cynisk och uppenbart falsk.

Om dessa skenheliga människor är så bekymrade över skuldfällan med kinesiska lån, borde de fundera över vad IMF-lån innebär för ett land. Sanningen är att lån från Kina inte innehåller förhållningsregler om hur länderna ska föra sin inrikespolitik, vilket IMF-lån är översållande med.

Fred och utveckling

Fattiga länder har enorma utmaningar med grundläggande saker och är fångade i ett moment 22. För att komma ut från fattigdomen behöver de pengar för att bygga infrastruktur; men för att bygga infrastruktur behöver de pengar.

Dessa länder lider av ändlösa eviga krig som stör globala leveranskedjor och handel. Dessutom ger inte västerländska institutioner lån till infrastruktur. USA:s militärbaser godkänns med det blir blankt nej till vattenkraftsdammar.

Mellanöstern, till exempel, har så mycket rikedom men de flesta länder är fattiga och/eller förstörda av krig. Det är därför freden mellan Saudiarabien, Iran, Syrien och Förenade Arabemiraten är en vändpunkt. Ledarna inser äntligen hur mycket mer de kan åstadkomma genom samarbete. Kanske har USAs minskade splittrande politiska inflytande i området också gjort att länderna äntligen kan samarbeta utan att riskera att bli bombade av USA.

Fredsförsök har tidigare försökt men brutalt hindrats av USA.

När den irakiske topp-politikern Qassem Soleimani var på uppdrag för att mäkla fred dödades han av en amerikansk drönarattack utanför Bagdads internationella flygplats. Attacken utfördes på direkt order från USAs dåvarande president Donald Trump.

Trump-administrationen hävdade att den iranske generalen Qasem Soleimani planerade ”överhängande attacker” mot amerikanska intressen när de mördade honom. Den lögnen tillintetgjordes, men inte innan otaliga regimstyrda medier i väst hade förmedlat den till allmänheten.

Två dagar senare, när Iraks premiärminister Adil Abdul-Mahdi talade till sitt lands parlament, avslöjades Trumps motivering för att döda Soleimani som en cynisk lögn.

Iraqi PM reveals Soleimani was on peace mission when assassinated, exploding Trump’s lie of ‘imminent attacks’

Enligt Abdul-Mahdi hade han planerat att träffa Soleimani på morgonen då generalen dödades för att diskutera ett diplomatiskt närmande som Irak förmedlade mellan Iran och Saudiarabien (det vill säga det som Kina nu har åstadkommit flera år senare).

Här ser vi också ett tydligt exempel på att Kina inte har för avsikt att skapa världsherravälde med hot om utplåning av länder, utan ämnar skapa samarbeten för stabilitet.

Abdul-Mahdi sa att Trump personligen tackade honom för ansträngningarna. Det var alltså känt av USA att Soleimani var på fredsuppdrag och inte alls som hävdades planerade attacker mot USA (om nu inte fred mellan Iran och Saudiarabien anses som en attack mot USA) när Trumps folk planerade tillslaget mot Soleimani – vilket skapade intrycket av att den iranska generalen var säker att resa till Bagdad.

De enda som drar nytta av konflikter är USA. Genom att dela sunniter och shiiter, araber och perser… USA får bli härskare i en central region och kan hålla Iran nere, få tillgång till olja och andra naturresurser, vilket hjälper USAs olje-/gasbolag att göra enorma vinster. Att sälja vapen är förstås också en stor industri i USA.

Europa får ta emot flyktingarna (med allt ökat våld och den kulturella förstörelse det innebär) som USAs utrikespolitik skapar, och böja rygg för USAs intressen istället för att värna det europeiska folkets intressen. Detta för att den finansmaffia som styr USA även styr politikerna i Europa.

Det behöver inte sägas att det som händer i Mellanöstern är fantastiskt.

Efter decennier av brutala inbördeskrig, proxy-krig och religionskrig, får arabiska ledare en möjlighet till fred.

Denna process är inte lätt. Det kräver enorm diplomati och vilja att förlåta. Men utdelningen av fred och utveckling kommer att vara astronomisk. Och det kan lägga ramarna för att andra länder också ska kunna lösa sina problem. Föreställ dig fred mellan:

Nord- och Sydkorea

Indien kontra Kina/Pakistan

Kina och Japan

Ryssland och Europa

°°°

Arrogans och okunnighet

Den globalistiska tidningen Economist hade ett ”smart” försättsblad som visar axeln Kina-Ryssland-Iran-Saudi.

För 25 år sedan skrev den geopolitiska hjärnan Brzezinski i sin bok – Grand Chessboard – att det största hotet mot amerikansk hegemoni kommer att vara en koalition av Kina, Iran och Ryssland. Tack vare extremt skadlig amerikansk utrikespolitik kommer den stora alliansen att förverkligas. Lägg till Saudiarabien till den här gruppen så får du långtgående geopolitiska multiplikatoreffekter.

The Economist-artikeln är full av anti-Kina propaganda och klassiska missuppfattningar. Sådan okunnighet är anledningen till att västvärlden missade Kinas återuppkomst som en global maktfaktor. Men västerländska intellektuella fördubblar trots det bara sina misslyckade analyser. Bortsett från den vanliga talslingan om

”auktoritär CCP”, är författarens faux pas att avfärda Kinas utrikespolitik som ”transaktionell”. Det är precis tvärtom. Kina gör 20- och 30-åriga avtal med Ryssland, Iran och Saudiarabien. Och affärerna är också holistiska. De täcker allt från handel och teknik till infrastruktur, jordbruk, kulturellt utbyte och mer.

Omslagsbilden visar också Kina som en hegemonisk makt och andra som satelliter. Detta är dock en västerländsk projektion. I verkligheten är Kina och Ryssland partners som bryter det amerikanska strypgreppet på världen. Dessutom börjar många ha en annan åsikt om vem som är den sanna ”ondskans axel”.

Hybrisen och okunnigheten i bubblan i Washington/London/Bryssel är tydlig.

Å ena sidan påskyndar amerikanska sanktioner och krigsmateriel döden av dollarhegemonin, vilket är grunden för amerikansk makt och välstånd. Å andra sidan accepterar européer ödmjukt sin status som vasallstat och offrar sin ekonomi, säkerhet – och potentiellt sina liv – som geopolitiska brickor i proxykriget mot Ryssland.

Dessutom har USA/EU:s finansiella system blivit ett Ponzi-system utöver ohållbar skuldsättning och en häpnadsväckande mängd derivat.

De avindustrialiserade västerländska ekonomierna kan inte ens förse Ukraina med tillräckligt med ammunition. Den amerikanska ekonomin är en finanskapitalism med falsk rikedom skapad genom att trycka biljoner dollar och dölja misslyckanden med räddningsaktioner som håller oligarkers och finansmaffians ekonomier oskadda.

Allt detta är möjligt endast på grund av det riggade globala systemet.

Så vad kommer vi till för slutsats här?

Det amerikanska imperiet är baserat på tre saker: Dollar, militär aggression (eller hot om sådan) och att härska och söndra.

Och alla tre pelarna i matrisen faller sönder i realtid.

Allt förändras på ett ögonblick. Öst förenas och reser sig; och väst är på väg mot självförstörelse. En multipolär värld blomstrar och tyngdpunkterna för ekonomi och diplomati flyttas till Asien.

De-dollariseringsrörelsen tar fart snabbare än någon kunde ha föreställt sig.

Fred försvagar det mäktiga USA. Om saudier och iranier är vänner, om Taiwan och Kina skapar en kompromiss, om Indien och Kina löser sina gränser… kommer USA:s förmåga att skapa krig och kontrollera andra att försvinna.

När det gäller militär dominans har Ryssland och Kina redan hypersoniska missiler, som USA fortfarande har misslyckats med att implementera. USA håller på att förvandlas till en papperstiger.

Det bästa scenariot för oss vanliga hederliga innevånare i väst är att västerländska ”ledare” förstår att deras dominans är över och börjar samarbeta med Kina, Ryssland och andra för att implementera en ny världsordning baserad på samarbete och ömsesidigt välstånd.

Eftersom nuvarande politiker i väst har den position de har på grund av att de visat sig lydiga och lojala mot World Economic Forum och finansmaffian, så måste vi folket använda vår nuvarande största fördel för att bryta den här situationen. Vi är många – de är förhållandevis få. Låt oss samlas kring denna enda fråga och lägga bagateller åt sidan att lösa när situationen för oss folket är lugnare och mer gynnsam.

Till vårt folk – av vårt folk – för vårt folk. Allt gott. /Maya

Du kan få artiklarna i din mailbox om du vill. Gå till min Substack och prenumerera kostnadsfritt.

Många tycker att det är ett smidigt sätt att kunna läsa när man vill och slippa bokmärka länkar.