I SwebbTVs senaste program är den före detta polisen och utredaren för grövre brott Peter Springare gäst. Han förklarar varför polisen inte fungerar som den ska. Han pekar ut den centraliserade organisationen och att politikerna ger direktiv som direkt motarbetar kärnverksamheten.
Det uppdrag som prioriteras är ”kulissen”, det vill säga bilden av polisen, snarare än att uppfylla kärnuppdraget nämligen att på bästa sätt utreda brott.
Rapportering och målsättningar som ligger klart utanför verksamhetens kärnuppdrag stjäl tid och resurser. Cheferna har uppdrag kring jämställdhet, mångfald och HBTQ.
Den ökande och allt grövre brottsligheten har koppling till invandring och etablering av klaner och utanförskapsområden.
Se hela inslaget här:
https://youtu.be/yKufmOCfXGM
Springare menar också att det är fel att tala om kriminella gäng eftersom ungdomarna är en del av sin klan som kan fungera mer som traditionell maffia. På vissa platser är det dessa grupperingar som har våldsmonopol.
Han hade sett hur situationen i samhället och alltså också för polisen, gradvis hade förändras. Inte bara brottens art och råhet har förändrats utan också polismyndighetens sätt att hantera kriminaliteten har tagit en annan bana.
För en polis som varit med i flera decennier kändes det märkligt att från sina chefer få direktiven att
backa tillbaka i situationer med kriminella. Men detta var och är verkligheten för poliser på fältet. Kriminaliteten i dag är en helt annan än den som fanns ett par decenniers sedan säger Peter.
Den våldsanvändning med vapen ämnade för krig som används regelmässigt har polisen svårt att stå emot. Dels behövs stora polisiära resurser, dels skulle polisen behöva agera på ett väldigt osvenskt sätt.
Eftersom brottsligheten i dag till stor del består av utländska klaner som vill dominera platser i landet tenderar vittnen i mycket hög grad att utebli. Man vill helt enkelt inte stöta sig med klanen för man vet vad den besitter för våldskapital. Polisutredningar tar som regel på grund av detta betydligt längre tid och slukar ytterligare resurser.
Sedan beskriver Springare hur det bland poliserna också upplevs som svårt att öka sitt våldsanvändande för att få verkan. Trots att de har rätt rent lagligt att göra det så är verkligheten att de om de gör det riskerar att bli uthängda i pressen och dessutom riskerar internutredningar.
Den vänsterliberala media styr alltså troligen medvetet eller omedvetet de enskilda polisernas val när de står inför vilka metoder de ska använda i ett givet läge. Det är allvarligt att regimtrogen media på detta sätt nästlar sig in i våldskapitalets hjärta, de enskilda polisernas val av arbetsmetoder.
Peter Springare, likt många andra poliser, är inte imponerade av resultaten med omorganisationen. Dels har många chefer med genuin yrkeskunskap i brottsbekämpning på ett eller annat sätt fåtts att lämna organisationen, dels har den beryktade värdegrunden allt mer fått göra sig gällande.
Myndigheter som tidigare hade en armlängds avstånd till politiken har kommit att få allt mer politiska direktiv kring hur de ska arbeta.
Inom polismyndigheten, likt i andra svenska myndigheter, har kärnverksamheten minska men det beror inte främst på fotfolket utan på de direktiv om värdegrund jämställdhetmångfald och annat de anmodas följa.
När diskussionen sedan kommer att handla om hur man ska lösa problemen nämner Springare politikernas och de höga polischefernas ansvar. För att kunna rätta till de grava bristerna med polisväsendet måste de
prioritera brottsbekämpningen och byta ut en mängd högre chefer som inte rekryterats på grund av sina ledaregenskaper eller sin kompetens, utan för att de följer politikernas direktiv och därmed går att styra.
Vem är Peter Springare?
Peter Springare blev rikskänd i samband med att han på Facebook skrev om hur hans arbetsdag såg ut. Eftersom han var polis och de flesta brott han arbetade med hade koppling till invandrare, blev detta kontroversiellt. Enligt myndigheten
han arbetade på skulle han inte ha berättat om verkligheten.
Det Peter Springare skrev om i sitt berömda inlägg på Facebook i februari 2017 var hur överrepresenterade brottsmisstänkta med utländska namn var och att han blev trött på att se samma namn dyka upp igen och igen.
Peter Springare engagerar sig numera politiskt i Örebropartiet.
