Riksdagen måste godkänna EU:s stödpaket, annars faller det. Detta är den viktigaste slutsatsen i avsnitt 57 av Fjärde Statsmakten där Mikael Willgert samtalar med kreditanalytikern Magnus Stenlund.
Du kan se hela avsnittet här:
https://youtu.be/6CI3iFBtsEo
De lån som Sverige måste vara med att ta upp är astronomiska 750 miljarder euro, dvs nära 8.000 miljarder.
Alltihop lånas upp eftersom EU inte har dessa tillgångar.
Sverige har velat minska ner bidragsdelen och som en följd därav har globalisten och finansmogulen George Soros anklagat Sverige för att vara snålt. George Soros har i stället velat öka bidragsdelen.
Magnus Stenlund har försökt sätta sig in i frågan om detaljerna hur stödpaketet ska användas och hur det skall finansieras. Klart är att hela beloppet ska lånas upp.
Skattebetalarna kommer sen få betala av Sveriges del av lånen fram till år 2058.
Men hur kommer stödpaketet bidra till Sverige?
Vilka i Sverige är det som kommer erhålla medel från från Sveriges blygsamma andel av stödpaketet. När Stenlund har frågat de experter som arbetar med frågan har de inte kunnat ge entydiga svar. De vet helt enkelt inte exakt.
Men Magnus menar att så som villkoren är upplagda kommer en stor del av bidragen på ett eller annat sätt hamna hos de internationella bankerna och bolagen.
Man har sagt att pengarna uteslutande ska gå till de som drabbats ekonomiskt av Coronapandemin, men hur ska det gå till. Han menar att man kan formulera sina äskande så att pengar kan gå till i stort sätt vilken verksamhet som helst.
Ju bättre intressenter är att lobba i EU-byråkratin ju bättre är chanserna att få pengar.
Tanken är att pengarna från stödpaketet ska börja betalas ut från 2021. Amorteringar av lånedelen är planerad till att börja 2028 och pågå under trettio år till 2058.
Det innebär, understryker Stenlund, att de som snart kommer att tilldelas pengar i form av lån och bidrag, sannolikt inte kommer vara med under huvuddelen av tiden då lånen skall betalas tillbaka.
Det blir nästa generation som får betala vad denna generation konsumerar.
Tyskland har tidigare sagt nej till ta upp lån inom EU men nu har de vänt och talat varmt för EU:s stödpaket.
Anledningen är, menar Stenlund, att tyska banker befinner sig i en usel situation då de riskerar mycket stora kreditförluster genom de lån de har i dessa länder. Därför ser Tyskland det som en fördel om länder som Sverige är med och finansierar stödpaketet.
Dessutom befinner sig euron i fara och detta paket kan då lugna ner de enskilda länderna till att fortsätta eurosamarbetet.
Det finns vissa röster som hävdar att försvaret för eurosamarbetet är själva huvudsyftet med stödpaketet.
Då riksdagens partier har fått frågan hur de ställer sig till stödpaketen har några konkreta svar inte lämnats.
Inte heller talmannen eller riksdagens utredningstjänst kunnat ge några svar. Ett svar som han dock fick av någon tjänsteman på finansdepartementet var att Sveriges andel att betala under trettio år blir 4,9 miljarder per år. Detta har Stenlund dock inte kunnat utläsa genom skriftliga dokument utan får vara en tjänstemannatolkning. Oklart.
Ett besynnerligt faktum är att det avtal Stefan Löfven skrivit på innehåller inte bara beslut om EU:s stödpaket, utan inbakat i det hela finns också delavtal som syftar till att Sverige ska inlemmas i eurosamarbetet, dvs. införa euron som valuta, samt att ge EU egen beskattningsrätt över invånarna i EU-länderna.
När avtalet skrevs på behövde Löfven ett godkännande från EU-nämnden som kontaktades mycket tidigt på morgonen för att ta ställning till ett tjugosidigt juridiskt dokument på formell engelska.
Det säger sig självt att någon seriös granskning för att tillvarata det svenska folkets intressen på bästa sätt inte genomfördes.
Trots Löfvens påskrift beskriver Stenlund att ytterligare en omröstning i riksdagen kommer att behövas för att Sverige lagligen ska kunna genomföra detta.
Antagligen kommer denna omröstning beskrivas som att det är något väldigt positivt som Sverige nu får möjlighet att vara med om, anar Stenlund.
I själva verket är denna riksdagsomröstning så avgörande att om riksdagen skulle säga nej till regeringens proposition faller hela Stödpaketet för Sveriges del.
Det finns alltså en möjlighet att avstyra det hela genom att förmå riksdagsledamöterna att rösta nej, säger Stenlund.
°°°
Magnus Stenlund är fd kreditanalytiker med en lång erfarenhet inom bankrektorn. Du hittar Magnus Stenlunds Facebookprofil här.
Du hittar SwebbTVs hemsida här
Facebooksidan här och Youtubekanalen här.
I videoklippet framgår att SD och V är emot. Övriga partier har inte gett besked i frågan från centralt håll. Enskilda inom KD har uttryckt sig negativt, men partierna verkar ducka.
Eftersom detta fortfarande går att komma ur kan en opinionsbildningsinsats göra nytta. Känner du riksdagspolitiker inom M och KD? Det är väl främst de vi kan ställa vårt hopp till? Europaparlamentarikerna nere i Bryssel kan ingenting göra. Det här ligger helt i händerna på våra riksdagspolitiker.
