23 augusti 2019
Hanif Bali har fått se sina släktingar mördade av Mullorna och deras hejdukar i Iran. Att han därför är känslomässigt involverad i frågan om Iran torde vara självklart.
Gårdagens Twitter fylldes av inlägg med #backahanif och #backabali
Moderaterna verkar eftersträva att göra ”Liberalerna” sällskap i botten av svensk politik.
Palmes ord om ”diktaturens kreatur” stämmer väl in på Irans utrikesminister. Om nu inte Carl Bildt kan förmå sig till att ta avstånd från den här mullan så är det sorgligt för att uttryck det milt. När Rapport visar Eliasson kramande ”sin gamle vän” är det lätt att förstå att Bali blir upprörd. Det borde M både förstå och ha överseende med. Kanske borde M i stället fråga Carl Bildt varför han inte protesterar mot besöket. Att peta Bali verkar mer som en eftergift till Aftonbladet och DN som länge fört en kampanj mot en av Moderaternas mest populära riksdagsmän. I stället borde man kasta ängsligheten överbord och stödja Bali. Det skulle ge mer röster och framförallt skulle det ge M möjligheten att ta ledartröjan som oppositionsparti. Nuvarande handlande leder sannolikt till att fler gamla M-väljare säger adjö till partiet.
Det är inte första gången som Bali är i blåsväder för att han vågar säga som det är. Tidigare har han blivit av med såväl flera tunga uppdrag i riksdagen som sin plats i partistyrelsen.
Hanif Bali och Christian Sonesson är Moderaternas flaggskepp som hjälpt till att hålla dem flytande och att peta Bali från de återstående uppdrag han har i utskotten är minst ogenomtänkt. Det mest logiska hade istället varit att peta Ulf Kristersson som är den reella belastningen för partiet.
Kräftgången i opinionen kommer nu att vända nedåt och man lär förlora röster på det här. Det står klart att det är viktigare för Moderaterna att backa en före detta politiker som verkligen inte gjort så mycket för Sverige som man vill göra gällande.
Det kan vara på sin plats att citera ett utmärkt inlägg av Tino Sanandaji på Facebook om Carl Bildts politiska misstag.
