Den tredje december dök det upp en sponsrad annons på Twitter från Civil Rights Defenders. Jag hade precis pratat med en kvinna som var rädd och orolig för att hon blivit kallad till förhör hos polisen för första gången i sitt liv. Hon hade blivit anmäld för Hets mot folkgrupp. En organisation med så hög svansföring om yttrandefrihetsfrågor som denna borde ju bry sig om yttrandefrihet även i Sverige.
Strax efter samtalet dök detta sponsrade Twitterinlägg upp. Den klämkäcka tonen fick mig att kommentera det. Målgruppen var ju uppenbarligen Sverige och svenskar eftersom det ligger i mitt flöde och är skrivet på Svenska. De bad om swishdonationer. Den uppgiften har jag klippt bort nedan.
Idag skriver Lamotte på sin Facebooksida:
”Det ni ser på bilden är ett hån mot alla skattebetalare i Sverige och är skrivet av två chefer på Civil Rights Defenders. De heter Marcin de Kaminski och Martin L. Fällman och tillhör toppskiktet inom organisationen.
De säger sig jobba för yttrandefrihet och får nästan 55 miljoner kronor i bidrag av svenska staten varje år.
I veckan har jag granskat Civil Rights Defenders och kunnat visa att cheferna inom organisationen i själva verket har en högst tvivelaktig syn på yttrandefrihet. Exempelvis har man delat texter om att Sverigedemokraterna inte borde få sätta upp valaffischer inför val.
Dessutom har jag berättat att deras arbete i Sverige inte har något med yttrandefrihet att göra, utan istället går ut på ren och skär asylaktivism och att driva rättsprocesser mot kommuner som vill förbjuda tiggeri.
Jag har även avslöjat att organisationen i brev till Kulturdepartementet försökt påverka regeringen att ge bidrag till organisationer som samarbetar med antidemokratiska verksamheter och som använder utomparlamentariska metoder.
När jag försökt få svar på mina frågor har det varit knäpptyst från Civil Rights Defenders. Istället går deras högsta ansvariga ut i sociala medier och försöker håna mig och antyda att jag är avundsjuk på att de får mer pengar än vad jag får. Det är så oseriöst att jag inte finner ord.
Detta är människor som annars svänger sig med fina termer om yttrandefrihet och säger sig stå upp för oberoende journalister i andra delar av världen. Men trots att de får 55 miljoner i bidrag varje år av oss skattebetalare så kan de inte svara på frågor från en oberoende journalist i deras eget hemland.
Det vi ser här är personer som får så mkt bidrag av staten att de har blivit blinda och tror att de kan bete sig hur som helst.
För övrigt är jag inte det minsta avundsjuk på deras finansiering. De får pengar av oss skattebetalare utan att vi har något att säga till om. Jag får donationer om mina följare gillar mitt arbete. Det är en jäkla skillnad.”
