I en demokrati ska systemen utformas så att folkviljan i så stor utsträckning som möjligt kommer till uttryck. I dagens Sverige sitter en regering, som lyckats bli vald, i det närmaste orubbad även då den för en politik som ogillas av folket. Ett sådant system hör inte till en demokrati med självaktning. Ser man att systemet ger mycket oönskade effekter, så ändrar man det!
De förändringar jag föreslår här, kräver ändringar i grundlag och i vanliga lagar. Dessa ändringar måste ske för att säkerställa att vårt styrelseskick fungerar på önskat sätt.
Med dagens system för regeringsbildning, regler för extraval och mandatperiodens längd är riksdagens makt svag, vilket innebär att folkviljan som återspeglas i riksdagen är svag.
Reglerna för hur regeringsbildning ska gå till ska möjliggöra ansvarsutkrävande.
De som släpper fram en regering med dagens regler, har när regeringen bildats inte ett klart uttalat ansvar för den regering de släppt fram. Detta möjliggörs av dagens system genom alternativet att trycka på knappen ”Avstår”.
Att avstå från att ha en åsikt för eller emot en regering är i grunden ett mycket märkligt sätt att se på sin roll som folkets företrädare. Detta är den hållning de ledamöter visar som trycker ”avstår” när omröstningen äger rum.
En så viktig fråga som en regeringsbildning ska tas på yttersta allvar och då duger det inte att avstå från att ta ställning.
En regeringsbildning ska ha stöd av minst hälften av riksdagen.
Istället för dagens system där en regering kan bildas om inte hälften av riksdagsledamöterna är emot den, ska det istället vara så att minst hälften ska godkänna en regering för att den ska kunna bildas.
Om man får betalt för att representera väljare så får man vara så god att ha en riktig åsikt och därmed senare kunna ställas till svars för den regering man röstat fram.
Regeringen har nu oproportioneligt stor makt vilket försvagar riksdagens makt.
Sverige bör övergå till Danmarks system med möjlighet till nyval. Det stärker riksdagens makt och därmed folkets makt. Det innebär att den sittande regeringen i mycket större utsträckning än idag måste försäkra sig om att ha riksdagens stöd för förd politik.
Vad skiljer det svenska valsystemet från det danska?
I Sverige sker valen till riksdag, landsting och kommuner samma dag, den tredje söndagen i september vart fjärde år.
En svensk statsminister kan inte rucka på valordningen genom att avgå och utlysa nyval. I Sverige kan statsministern endast utlysa extraval, men det ordinarie valet hålls ändå vid mandatperiodens slut.
I slutet på en mandatperiod i Sverige är det därför i stort sett meningslöst att fälla en regering och få ett extraval, eftersom en ny regering inte hinner genomföra särskilt mycket innan ordinarie val hålls. Det gör att en regering som saknar stöd hos folket på grund av dåliga politiska beslut, trots det sällan byts ut i slutet av en mandatperiod.
Det svenska systemet försvagar demokratin.
Det svenska systemet med fasta mandatperioder gör att ansvarsutkrävandet, som är en grundbult i demokratin, blir svagt.
Detta vet givetvis regeringar och struntar därför i att genomföra beslut som de ogillar men som de på grund av tillkännagivanden från riksdagen ålagts att genomföra.
På det sättet försvagas riksdagen gentemot regeringen av det nuvarande systemet med fasta mandatperioder.
Hur gör de i Danmark?
I Danmark kan statsministern utlysa val vid den tidpunkt som passar honom eller henne. Enda kravet är att valet måste ske inom fyra år från föregående val. Nästkommande val skjuts då framåt i tiden. Den kritik som har framförts mot denna ordning har främst handlat om att det blir ett instabilt politiskt läge.
Är det viktigare att en regering får regera ifred utan att bli ”störd” av oppositionen, än att regeringens politik har stöd hos folket?
Grunderna för hur vårt land ska styras och maktförhållandet mellan riksdag och regering tillkännages i regeringsformen som är en av Sveriges grundlagar.
Maktförhållandet är sådant att det är riksdagen som ska styra över regeringen. Lagstiftaren har skrivit grundlagen så, för att det är viktigt för en demokrati att regeringen har folkets stöd, och folket representeras av riksdagen.
Det är därför viktigt för demokratin att reglerna ger riksdagen större makt än regeringen och att de instiftade reglerna fungerar i praktiken.
Den politik som förs i landet ska under hela mandatperioden vara tvungen att ha stöd av riksdagen. Har den inte det så ska regeringen rätta sig efter riksdagen eller avgå.
Med nuvarande system har en regering oproportionerligt stor makt bara den har lyckats bli vald. Har den dessutom lyckats klamra sig kvar vid makten när halva mandatperioden har gått så får den hållas, eftersom det i stort sett är meningslöst att avsätta den.
Tidigare artiklar i ämnet hittar du här:
Demokratins Ödesfråga – säkra hemliga rättvisa val kräver förändringar.
Inför ett nytt valsystem i Sverige med Danmark som förebild.
