Bahnhof har länge kämpat för människors integritet på nätet. De har vägrat att spara listor över vem som använt vilken ip-adress när. Bahnhof har därför inte kunnat lämna ut sådana uppgifter till domstolar där upphovsrättsmål enligt den så kallade ipred-lagen.
En rad uppmärksammade fall de senaste åren har gällt advokatfirmor som begärt abonnemangsuppgifter på tusentals kunder som de påstått varit fildelare för att kunna kräva ersättning.
– Vi öppnar bara systemet för datalagring för de fall som gäller lagen om elektronisk kommunikation, och det innefattar inte begäran från domstolar i ipred-mål. Den lådan är stängd för dem, säger Jon Karlung till Ny Teknik.
Om den nya datalagringslagen skriver Bahnhof VD: – Från första oktober lagras ALLA svenskars telekommunikation (kopplingen kund-IP-nummer = nyckeln till vad du gjorde & när på nätet) och kan lämnas ut till tjänstemän hos polisen, skatteverket & tullen utan brottsmisstankar mot den enskilde, utan rättslig prövning och utan att kund får veta.
Innebär det att ni inte får meddela kunden om en sådan begäran och utlämnande skett?
Ja. Operatörer får enligt den nya lagen inte informera kunder om deras data lämnats ut. I praktiken kan en enskild tjänsteman på skatteverket, tullen och polisen begära ut data om dig. Dessutom stora risker för missbruk. Tunga remissinstanser var kritiska, ändå klubbades detta, skriver Bahnhofs VD Jon Karlung på Twitter.
Den nya lagen om datalagring kommer att utmanas. Bahnhofs VD säger till Ny Teknik att bolaget planerar att överklaga lagen.
Många bedömare menar att den nya lagen bryter mot EU-rätten. Daniel Westman, specialist på IT-relaterad juridik skriver i ComputerSweden att man lägger sig väldigt nära det system man hade tidigare och som EU-domstolen underkänt. – Det avgörande kriteriet från domstolen är att den trafikdatalagring som görs sammantaget ger möjlighet att skapa en fullständig bild av en persons kommunikationsmönster. Och i allt väsentligt är den nya lagen lika ingripande, säger Daniel Westman.
Varför väljer man inte att införa riktad övervakning istället?
En sådan modell skulle innebära lagring i fall där en person exempelvis haft kontakt med någon misstänkt eller om någons mobil befunnit sig på en viss plats. Det skulle kunna vara rätt vida ramar eftersom det inte handlar om avlyssning men ändå inte omfatta alla utan att det finns någon motivering till det.
Kanske kan man också tänka sig att man skulle kunna lagra alla data i ett område direkt efter att något hänt där, exempelvis ett terrorbrott.
– Det skulle innebära att man lagrade allt under kort tid, kanske någon dag, men att det skulle gå att frysa lagringen om något inträffar. Det är också något som diskuterats, säger Daniel Westman.
Protester även från remissinstanser.
Även tunga remissinstanser som Svea hovrätt, Hovrätten för övre Norrland och de juridiska fakulteten vid Stockholms och Göteborgs universitet har påpekat likheterna mellan den nya datalagringslagen och det skrotade datalagringsdirektivet.
Tidigare liknande datalagringslag har ogiltigförklarats.
Den gamla lagen om datalagring ogiltigförklaras av EU-domstolen senast i december 2016. Den första lagen om generell datalagring trädde i kraft 2012 och har underkänts två gånger av EU-domstolen, 2014 och 2016.
Den nya lagen ersätter det så kallade datalagringsdirektivet som EU ogiltigförklarade 2014. Detta brydde sig inte Sverige så mycket om utan försökte fortsatt tillämpa detta ända fram till 2017 då svenska Kammarrätten till slut underkände den svenska datalagringen med hänvisning till EU:s beslut.
En orsak till att det gamla datalagringsdirektivet föll var för att det tillät generell datalagring vilket ansågs strida mot mänskliga rättigheter. Operatörer har vittnat om att man fått tusentals förfrågningar i månaden från polisen, inte sällan i skatteärenden, och alltså inte bara den typen av grov brottslighet, till exempel terrorism, som det var sagt att direktivet skapades för.
Riktad datalagring förespråkas.
I juli 2019 skrev Piratpartiet en debattartikel i Ny Teknik där de menar att de, liksom EU-domstolen, har förespråkat att generell datalagring ersätts med en riktad datalagring.
Med riktad datalagring menar de att polisen efter prövning ska kunna begära lagring av uppgifter som rör en viss personkrets som kan kopplas åtminstone indirekt till ett misstänkt grovt brott.
Den nya lagen som trädde i kraft den första oktober innebär att operatörer måste lagra kunddata som sedan kan lämnas ut till bland annat Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Skatteverket.
Varför stiftar Sverige en lag som är snarlik den lag som underkänts av EU-domstolen?
EU-domstolen, som är Sveriges högsta juridiska instans, har tydligt klargjort att generell datalagring bryter mot våra fundamentala medborgerliga rättigheter, främst rätten till privatliv.
Kommer EU-domstolen att rädda oss från våra klåfingriga svenska politiker?
– Vi kommer att överklaga lagen, men om det blir i Sverige eller på EU-nivå vet jag inte ännu. I mellanperioden lagrar vi den information som den svenska lagen kräver, säger Bahnhofs vd Jon Karlung till Ny Teknik.
Vilka uppgifter måste operatörerna spara?
Uppgifter om var en mobiltelefon befann sig vid en viss tidpunkt. Detta sparas i två månader.
Uppgifter om kundens abonnemang och IP-adress. Detta sparas i åtta månader.
Kunds samtalsloggar. Detta sparas i sex månader.
Vad är motivet till generell övervakning?
Varför regeringen, trots att tidigare lagar som starkt påminner om den nya datalagringslagen, envisas med att stifta en lag där så pass detaljerade uppgifter om samtliga svenskars kommunikation går det bara att spekulera om.
USA hade tidigare en generell datalagringslag, men fastslog att den inte alls var effektiv för att lösa brott.
Vad är det då för anledning Sveriges nuvarande regering har för att vilja detaljövervaka samtliga svenskar?
5 thoughts on “Kan EU-domstolen rädda oss från vår klåfingriga regering? Från 1 oktober lagras alla svenskars telekommunikation”
Comments are closed.