Det är möjligt att bo i en svensk zon. En genuin rapport direkt från verkligheten.

I dagens Sverige, där de flesta börjar uppleva en allt större otrygghet, gäller det att söka lösningar och förhållningssätt för att hantera den situation politikerna har försatt oss och vårt land i. Jag har tidigare beskrivit konceptet Svenska Zoner i artikel den 2 januari. I artikel den 2 oktober beskrev jag Svenska Zoners idé om hur man i mindre samhällen med sammanhållning där man samarbetar på ett lagligt och troligen verkningsfullt sätt kan ta sig an kringresande inbrottstjuvar och ligistgäng.

Det vi måste komma ihåg för att få energi och kraft att navigera i den nya tid vi befinner oss i är att vi behöver se att det finns platser som faktiskt är trygga och fungerar. Det är dessutom inte omöjligt att söka sig dit. Det kan vara ett tänkbart mål istället för att resignera eller lämna landet.

Jag har varit i kontakt med en person som bor i det som många av oss bara minns med nostalgi. Budskapet är att detta fortfarande är möjligt och genomförbart på många platser i vårt land, inte bara i kommuner som Staffanstorp och Sölvesborg. Kommunerna behöver inte ens vara styrda av M, SD och KD. Det finns genuina fantastiska ställen kvar.

Här följer en intervju med en boende i en sådan liten pärla: 

Hej! Tänk vilken skön känsla det måste vara att redan befinna sig i en svensk zon. Jag skulle vilja att du beskriver det lite målande hur du bor, hur kontakten i samhället fungerar, hur ni samarbetar i byn/småstaden och vad som fungerar där och som inte fungerar när du kommer in till ”stan”.

– Det är lite som att befinna sig i Sverige på 1980-talet. Inga personrån, inga skjutningar, inga sprängningar, inga gruppvåldtäkter. Det fåtal invandrare som bor här har jobb. Vissa är entreprenörer, andra är anställda. Samhället har en tydlig svensk prägel. Vissa får lappsjuka här, till exempel utomeuropeiska invandrare och unga människor som inte lyckas hitta en partner. Det är en liten ort där alla känner alla, vilket är på gott och ont.

Mycket tryggt för barn att växa upp i. Jag kan släppa ut barn utan att oroa mig för att de ska bli rånade eller misshandlade. Alla här vet var barnen bor och inget farligt händer dem. Det är värt mycket. Det finns en stark gemensamhetskänsla där alla är måna om att samhället ska överleva, att inga fler skolor, bensinmackar eller butiker ska lägga ner, och så vidare. Jag befinner mig alltså i glesbygden och där är det så.

Vilka partier styr i den kommun du bor? Hur påverkar det ditt samhälle? Har politikerna tagit några särskilt viktiga beslut som du vill lyfta fram, som gör att ditt samhälle kunnat få finnas kvar i det skyddade skick det är idag? Har ni i samhället själva tagit några aktiva gemensamma beslut för att bevara det samhälle tryggt?

– Framför allt S, men även C har profilerade politiker. SD blev näst största parti 2018, starkare än i riket i snitt, men hålls utanför kommunalrådsposterna. Jag är inte så insatt i lokalpolitiken, så jag vet faktiskt inte varför det blev så skyddat här. Jag fick fast jobb här och flyttade hit innan den s.k. ”flyktingkrisen”. Sen hände det en massa omvälvande saker med Sverige i stort, som dock inte påverkade vår kommun särskilt mycket.

Vad behöver ni som bor i ditt samhälle från ”stan”? Ja, jobb antar jag att ni alla måste ha, men till hur stor del skulle du säga att ni skulle klara er själva med de resurser ni har i ert samhälle om man tänker sig scenariet att ”stan” belägras av ondsinta galningar så att ni inte kan ta några resurser därifrån?

– Ingenting egentligen. Det som inte finns här går att köpa på nätet via postförsändelser. Visst, det kan vara kul och trevligt att gå i en leksaks- eller klädaffär, men stan är inget vi inte klarar oss utan. Exotisk mat går att laga själv om man vill ha det. Alla kryddor och övriga ingredienser går att få tag i.

Tänker ni i ditt samhälle eller du själv i termer av prepping/självhushållning? Hur pass självförsörjande är ditt samhälle om man tänker att ni skulle vara tvungna att klara er helt på egen hand med bara varandra i samhället som resurser?

– Nej, inte mer än Sverige i övrigt, skulle jag säga. Möjligtvis att intresset för jakt, fiske och odling är större här, men det har nog inte med prepping att göra. Självförsörjning ses dock som viktigt och vi håller ihop. Tankar du inte på den lokala macken så försvinner den. Handlar du inte av den lokala bonden så lägger bonden kanske ner sin verksamhet.

Har ni möjlighet att försvara er gemensamt mot yttre hot om det skulle behövas i en tänkt framtid som blir än mer våldsamt?

– På sätt och vis. Men här behöver Sverige träda in som stat och ge säkerhet och skydd. Just nu är det inget problem just här, men jag menar i städerna där barn och äldre rånas, kvinnor och till och med pojkar överfallsvåldtas och det skjuts och sprängs – där behövs insatserna just nu. Inte här. Många här har intresse för jakt och skytte och har vapen hemma. Så vi kan nog försvara oss hyfsat i en potentiellt otryggare framtid.

Berätta gärna även annat som du kan komma på. Konceptet svensk zon behöver levandegöras. Folk är så avstängda från sina egna instinkter om skydd, trygghet, överlevnad mm så de behöver väckas upp.

– En svensk zon är ungefär som Sverige på 1980-talet, men med högre löner. Lite enformigt, men samtidigt väldigt tryggt. Ingen kallar dina barn eller barnbarn för ”svennejävel” eller ”svennehora”. Det svenska är självklart och ständigt närvarande. I princip alla firar jul, påsk, midsommar och nationaldagen. Ingen rånar, ingen plankar på bussen. De värsta kriminalproblemen vi har här är kringresande östeuropeiska stöldligor. Alla hejar på varandra på gatan. Vi har samtidigt låg arbetslöshet, så det går fint att söka jobb för att flytta hit med de flesta utbildningar. Det är på många sätt ditt eget val om du vill bo i mångkulturen, eller i en svensk zon.

En så underbar plats att bo och leva på. Stort tack för bilderna och intervjun.