Att en person kan ha flera personnummer och flera samordningsnummer är ett demokratiproblem, ett problem för hela landets förvaltning och är djupt orättvist.

Demokrati Ekonomi Migration Samhälle

Den fråga som borde vara på alla politiska partiers bord, om de vill värna om den representativa demokratins legitimitet, är att om samma fysiska person innehar flera personnummer så ser jag inte varför denna fysiska person inte skulle kunna rösta flera gånger.

Detta är ett demokratiproblem. Hela vår representativa demokratis grund bygger på devisen ”en man en röst”. Det är staten som ska garantera detta. De har en absolut skyldighet att åtgärda de problem de skapat genom att gå med i EU utan att åtgärda de osäkra system vi har för socialförsäkringarna, där systemet förutsätter att alla som ingår i systemet är födda här och omfattas av svenska normer och värderingar.

Den som slår ifrån sig att detta i första hand rör sig om samordningsnummer inser inte att samordningsnummer är första steget till personnummer. Vad är det som säger att samma person inte kan söka asyl på var och en av identiteterna? Om Migrationsverket skötte fingeravtryckskontroll mot samtliga register så skulle frågan ”enbart” handla om bedrägerier i miljardklassen, men när jag läser vad de tidigare försäkringskassedirektörerna skriver så kan det inte stämma att MV gör dessa fingeravtryckskontroller mot samtliga system. Då borde folk inte kunna ha flera personnummer. Migranten behöver sannolikt bara se till att söka asyl i olika städer. Det finns ju inget nationellt fingeravtrycksregister kopplat mot samordningsnummer som slår stopp om någon redan finns i systemet under annat namn.

Migrationsverket hävdar att de tar fingeravtryck på alla asylsökande för att se om personen sökt asyl i något annat EU-land. De tidigare försäkringskassedirektörerna i artikeln i DN skriver att folk kan ha flera personnummer. Om FK tog fingeravtryck på det sätt de hävdar borde inte det vara möjligt.

De tre tidigare försäkringskassedirektörerna Stig Orustfjord, Gunnar Johansson och Erik Kärnekull skrev en debattartikel i DN den 7 januari om bidragsfusk där de förklarar att Sveriges generösa system förutsätter kontroll och korrekta personuppgifter, något som hävdar de, delvis har brutit samman. Missbruk av socialförsäkringssystemet leder i slutändan till att mindre resurser finns för dem som mest behöver samhällets stöd, skriver de.

Var läcker det ut så många samordningsnummer?

Det här förekommit uppgifter i media att det bara är att låtsasköpa en bil på Blocket så har man sedan rätt till den svenska välfärden. Det verkar dock inte vara den största källan till alls dessa samordningsnummer. Under 2018 begärde Transportstyrelsen 1 819 samordningsnummer från Skatteverket. Totalt delades 67 109 samordningsnummer ut under 2018.

De tidigare försäkringskassedirektörerna förklarar i artikeln vad som gått fel.

2015 fick systemet sin absoluta knäck, och folkbokföringens integritet kunde inte längre garanteras. Trots att det gått flera år sedan dess och migranterna haft ett otal myndighetskontakter, har ingen lagändring skett för att åtgärda situationen.

Idag får man närmast anse att systemet har kollapsat. Folkbokföringen och kontrollen av vilka som invandrar, bor och uppehåller sig i landet är under all kritik. Vi har en stor mängd samordningsnummer, och de ger rätt till socialförsäkringens bosättningsbaserade bidrag. Dessa samordningsnummer ges till migranter vars identitet inte är styrkt. Svenskt medborgarskap har tilldelats personer vars identitet vi inte kunnat fastställa och som i flera fall har tilldelats flera svenska identiteter.

Dessutom saknar vi kontroll över vilka som flyttar från Sverige, men ändå behåller bosättningsbaserade ersättningar. Utbetalningarna går till ett Svenskt bankkonto och förs vidare via autogiro till utländska banker. Det finns till och med avlidna personer i systemet som får bidrag. De anhöriga har meddelat att personen bor utomlands.

De cirka 50 försäkringar och bidrag som utgör den svenska socialförsäkringen är kärnan i den svenska välfärdsmodellen som bygger på principen att alla bidrar och därmed delar på såväl kostnader som risker.

Socialförsäkringssystemet vilar alltså på förutsättningen att medborgarna arbetar och genom arbetsgivaravgifter och skatt finansierar socialförsäkringarna.

Detta relativt väl fungerande välfärdssystem utsattes för sin första påfrestning i och med Sveriges EU-inträde 1995.

Plötsligt gavs svenskarna rätt att bosätta sig var som helst inom EU – och på motsvarande sätt gavs alla EU-invånare rätt att bosätta sig Sverige. Eftersom ungefär hälften av socialförsäkringens förmåner är bosättningsbaserade höjdes redan då röster som menade att socialförsäkringen borde ses över med anledning av EU-inträdet. Politikerna ignorerade att detta var tvunget att åtgärdas.

I samband med att Sverige blev en del av Schengenfördraget 2001 försvann kontrollen av vilka som tog sig in i landet via andra medlemsländer. Ingen åtgärd från politikerna.

När EU utvidgades till att omfatta länder från Östeuropa varnade dåvarande statsministern Göran Person (S) när han menade att: ”Fri rörlighet för arbetskraft vill vi ha, men inte social turism. Där får vi inte vara naiva.” Orsak till Perssons oro var att det räcker med att arbeta tio timmar i veckan för att ha rätt till alla våra sociala förmåner.

Därför tillsattes en statlig utredning under Berit Rollén som gavs uppdraget att se över systemet. Hon ville ändra reglerna så att endast heltidsarbete skulle ge rätt till socialsystemets förmåner, alternativt att uppehållstillstånd endast skulle ges för enstaka år i taget. Inte heller nu agerade politikerna.

Systemet fick sin slutliga knäck 2015 när folkbokföringens integritet inte längre kunde garanteras. I dag har folkbokföringen och kontrollen av vilka som invandrar närmast kollapsat. Vi har inte längre kontroll över vilka som bor och uppehåller sig i landet.

Vad föreslår de?

Återupprätta den statliga kontroll av dem som får ersättning som oanmälda hembesök och arbetsplatsbesök. Detta kräver dock att en rad myndigheter återupprättar sin närvaro runt om i landet eller att man upphandlar en kontrollverksamhet från tredje part.

Alternativt läggs all hantering av bosättningsbaserade bidrag ut på kommunerna och dessa får del av de sociala avgifterna. Detta skulle underlätta kontrollen av bidragstagarna och möjliggöra en kostnadseffektiv kontroll av dem som uppbär inkomstbaserade förmåner, vilka även framdeles bör vara statliga.

Vad som vore mer effektivt och på sikt mer hållbart enligt mig.

Problemen är flera. Ett stort problem är att det befinner sig ett okänt antal personer i landet som inte kan visa vilka de är. Det är ett säkerhetsproblem och ett rättviseproblem. Personer som är födda i Sverige kan bara få en pension, bidrag för en person och så vidare. Är du utlandsfödda kan du lyckas tillskansa dig en mängd förmåner som inrikesfödda aldrig skulle lyckas med.

Dessutom ställer det till enorm oreda i vår förvaltning där allting är uppbyggt efter att varje person har ett personnummer som följer dem livet ut och att alla system registrerar uppgifter om den människan på personnumret.

Så, vad behöver göras?

○ Avtal tecknas med ett eller flera länder utanför EU om att ta emot utvisade personer som inte kan utvisas till hemlandet. Detta avtal bör om möjligt tecknas av EU.

○ Samtliga personer som befinner sig på svensk mark ska vara skyldiga att kunna uppvisa godkänd legitimation innehållande fotografi och fingeravtryck.

○ Polisen ska ha med sig fingeravtrycksläsare och ha skyldighet att kontrollera alla som kan misstänkas vara illegalt i Sverige mot uppkopplad EU-databas.

○ Personer som uppenbart inte är hemmahörande i Sverige och som inte uppvisar godkänd legitimation sätts i förvar för snabbutredning till vilket land han ska utvisas.

○ Sveriges gräns stängs helt med hänvisning till inre säkerhet. Inga migranter tas emot. De kommer från säkert land.

○ Samtliga EU-medborgare som vistas i landet förs in i ett register där deras ID, fingeravtryck och foto lagras samt inresedatum i Sverige och eventuella utresedatum. Efter tre månader i landet utan att de fått jobb eller studerar måste de kunna uppvisa bostadsadress och att de kan försörja sig på lagligt sätt, annars utvisas de.

○ Fingeravtrycksregistret sköts av en myndighet (Danmark har detta system) och fingeravtryck kan bara förekomma en gång i systemet. Systemet ska kopplas till EU:s fingeravtrycksregister.

○ Ingen migrant som befinner sig i landet ska kunna besöka en myndighet utan att lämna fingeravtryck och visa ID. Ingen migrant får något bidrag om man inte gör det varje månad.

○ Inför en valsedel som delas ut i vallokalen på det sätt de har i Finland. Den som röstar ska visa godkänd ID och lämna fingeravtryck. Den som röstar lägger sedan valsedel ihopfogad direkt i en plomberad kista. Rösträkning sker under övervakning och filmas för att kunna kontrolleras i efterhand.