Kan du få Coronavirus två gånger? Hur länge är du immun efter att du tillfrisknat från COVID-19?

Samhälle

I Sverige och Storbritannien har regeringarna beslutat att använda en metod som kallas för flockimmunitet för att få kontroll över det nya Coronaviruset. Det har höjts ett flertal röster som menar att det är en fruktansvärd metod som kommer att skörda hundratusentals liv. Många poängterar också att det inte finns någon evidens för att immunitet uppnås om man smittas och tillfrisknat.

De som har räknat på hur många som insjuknar under en mycket kort tidsperiod om samhället inte på olika sätt stänger ner sin verksamhet har framfört att vi i Sverige har strax under 600 intensivvårdsplatser med respirator och att en insjuknad som är så allvarligt sjuk behöver intensivvård åtminstone i 7 – 10 dagar.

Med en befolkning på 10 miljoner behövs det inte speciellt många allvarligt insjuknade innan vårdpersonal måste börja välja bort vilka som trots att de avlider utan inte kan få intensivvårdsplats med respirator.

Sådana avvägningar gör vården helatiden, men i ett scenario liknande det som Italien har just nu finns det uppgifter om att samtliga över 60 år väljs bort och även de med cancer, diabetes och en rad andra sjukdomar. De får helt enkelt ligga och dö, och de kan bli många.

Dödssiffrorna kan bli mycket höga när viruset på det här sättet släpps fritt.

WHO menar att enda sättet att få kontroll över pandemin är att testa misstänkta fall, smittspåra och sätta smittade och de som de har varit i kontakt med i karantän. De menar att smittan på alla sätt ska begränsas.

Är det värt det? Blir folk immuna?

Om en väldigt stor del av en befolkning räddas och några offras kan vissa anse att det är värt det ur kollektivets synvinkel. Det kräver ju dock att det finns en verklig långvarig nytta. Förlusten av en stor mängd människoliv, som det här blir fråga om, är en stor förlust för hela samhället.

Många uttalar att det är lika bra att smittas nu och ”få det gjort” för att sedan Inte kunna smittas längre och kunna leva som vanligt igen.

Det finns fall som tyder på att immunitet inte uppnås

Det finns nu flera fall som tyder på att detta antagande inte är sant. Vissa rapporter från Japan och Kina verkar tyder på att denna immunitet inte uppnås.

Till exempel rapporterade Daniel Leussink och Rocky Swift för Reuters om en kvinnlig resebussguide i Japan som testade positivt för viruset efter att ha återhämtat sig från en COVID-19-infektion. Här är en UNTV- nyhetsrapport om ärendet:

Det andra fallet som beskrivs är en man i 70-årsåsåldern som först testar positivt för SARS-CoV2 den 14 februari när han befann sig på Diamond-Princessfartyg. Hans fall beskrivs i en nyare NHK-World Japan- rapport. Efter att ha flyttats till en medicinsk anläggning i Tokyo stannade han där tills han testade negativt för viruset. Den 2 mars lämnade han anläggningen och reste hem med kollektivtrafiken. Men mannen började så småningom bli sjuk med feber, vilket fick honom att åka till ett sjukhus den 13 mars. Dagen därpå testade han positivt för viruset igen.

Sedan finns det en rapport som beskrivs i en artikel den 14 februari från Caixin skriven av en Pekingbaserad grupp, med titeln ”14% av återhämtade Covid-19-patienter i Guangdong testade positivt igen.

Denna CGTN-nyhet varnade för sådana återinfektionsmöjligheter:

På det kinesiska fastlandet, varifrån utbrottet härstammar och där majoriteten av fallen kommer, har det rapporterats att mer än 100 patienter som varit inlagda på sjukhus senare testade positivt för Coronaviruset en andra gång, enligt Los Angeles Times.

I ett fall dog en 36-årig man tidigare denna månad i Wuhan, Kina, epicentrum för utbrottet, fem dagar efter att sjukvårdspersonal hade förklarat att han hade återhämtat sig och skrivit ut honom från sjukhuset.

I Kinas provins Guangdong har sjukvårdspersonal lämnat uppgifter om att 14 procent av patienter som återhämtat sig i provinsen senare testat var positiva. Detta rapporterar Caixin i en artikel den 6 mars.

Sådana fall står för mindre än 0,2% av Kinas totala infektioner – men det är tillräckligt för att orsaka larm.

Kom ihåg att det här är nyhetsrapporter och inte vetenskapliga studier. Det finns inga sådana för det nya Corona viruset ännu. Först måste forskare bekräfta om testresultaten verkligen var korrekta.

För det andra måste läkare och andra forskare dubbelkontrollera eller trippelkontrollera att var och en av dessa patienter faktiskt blev infekterade igen med viruset snarare än att de hade en infektion som helt enkelt varade länge.

De beskrivna fallen med återinfektion kan också vara exempel på människor som råkade ha svagare immunsystem. Det återstår också att undersöka.

Dessa fall kan också vara en indikation på att våra immunsystem inte kan bygga upp tillräckligt skydd mot SARS-CoV2?

En översiktsartikel som publicerades i januari 2020 i Journal of Medical Virology sammanfattar mycket av vad som är känt om våra immunsystems svar på olika typer av coronavirus.

Som ni kan se innebär detta en komplexitet med olika celler och kemikalier. Därför kommer immunsystemet inte nödvändigtvis att bete sig likadant för ett virus som för ett annat även om båda virusen var olika typer av Coronavirus.

Allt detta beror också på hur starkt ditt immunsystem är och hur väl ditt immunsystem känner igen en inkräktare som SARS-CoV2.

Dessutom måste ditt immunsystem komma ihåg viruset. Med tiden kan immunitet blekna, så att viruset kan återinfektera dig. Frågan är då hur länge ditt immunsystem kommer ihåg SARS-CoV2.

Finns det andra studier där vi kan hämta kunskap?

SARS-CoV2 har uppstått så snabbt att det ännu inte gjorts tillräckligt med studier på hur immunsystem reagerar specifikt på SARS-CoV2 och hur detta kan skilja sig från person till person.

Därför måste vi förlita oss på studier av andra Coronavirus för tillfället. Den närmaste virusvarianten är förmodligen den ännu mer onda kusinen till SARS-CoV2, det ursprungliga SARS-viruset som orsakade utbrottet 2002-2003

En studie som ger antydningar

I en studie publicerad 2007 Emerging Infectious Diseases följde en forskargrupp från Shanxi Provincial Center for Disease Control and Prevention i Taiyuan, Kina 176 patienter som hade haft svår akut respiratorisk sjukdom (SARS).

I genomsnitt var de SARS-specifika antikropparna på samma nivå i patientens blod under cirka två års tid. Under det tredje året efter infektionen tenderade antikroppsnivåerna att falla brant.

Detta antyder att immunitet mot SARS-viruset kan finnas kvar i två till tre år och att återinfektion är möjlig efter tre år. Det forskarna mätte var antikroppsnivåerna hos patienterna. Dessa korrelerar inte alltid med immunitet. Vissa människor kan ha immunitet mot ett virus utan detekterbara antikroppsnivåer, och vissa människor kan vara mycket mottagliga för infektion även om antikroppar finns. Det enda sättet att bestämma om patienterna faktiskt hade immunitet mot SARS-viruset skulle ha varit att ha exponerat dem igen för viruset och kontrollerat vad som hände. Och det hade varit ett hemskt experiment att göra.

Hur många varianter av SARS-CoV finns det?

Den andra frågan är hur många olika versioner av SARS-CoV det finns i omlopp. Är varianterna alltför olika så kan man vara immun mot den ena men inte mot den andra varianten (om man kan bli immun).

Det är svårt att svara på den frågan med säkerhet utan mer ingående och omfattande tester.

Enligt en studie publicerad i tidskriften National Science Review tyder en analys på prover från 103 COVID-19 fall på att minst två olika versioner av SARS-CoV2 cirkulerar.

Detta betyder inte nödvändigtvis att dessa versioner är så olika att immunitet mot en version inte betyder immunitet mot en annan. Oavsett kan saker ändras snabbt. Med tiden kan det nya Coronaviruset eventuellt muteras så att nya versioner inte längre är lika lätta att känna igen för ditt immunsystem som den ursprungliga versionen.

Vilka slutsatser kan dras när det gäller så kallad flockimmunitet?

Att inte veta exakt hur immunitet mot SARS-CoV2 fungerar och hur länge den kan hålla kasta ett gigantisk frågetecken rakt på planeringen för folkhälsan i Sverige och Storbritannien.

Många som försöker förutsäga pandemins gång har antagit att när en tillräckligt hög andel av den totala befolkningen har infekterats och blivit immun, kommer pandemin att avta.

Flockimmunitet är den procentuella andelen av den totala populationen som är immun mot en viss smitta. När denna procentsats blir tillräckligt hög kommer viruset att få svårt att hitta fler mottagliga människor att smitta. Tron är att när cirka 70% av befolkningen är immun mot viruset kommer SARS-Coha svårt att fortsätta överföras till människor.

Men saker kan ändras väsentligt om människor faktiskt kan infekteras igen med viruset eller om tillräckligt många olika versioner av viruset cirkulerar. Sådanat skulle vara ännu ett skäl att ifrågasätta flockimmunitets-metoden.

Detta diskuteras för närvarande i Storbritannien och beskrivs av Sarah Boseley för The Guardian .

Eftersom det inte finns något vaccin tillgängligt mot SARS-CoV2, talar man faktiskt om att låta de med starkare immunsystem infekteras för att uppnå tröskelvärdena för befolkningen på 70%.

Denna strategi skulle kunna vara vettigt men den är inte det.

Först och främst kan de som smittas hamna i allvarliga sjukdomstillstånd som kan leda till döden. Att låta människor smittas av ett potentiellt dödligt virus är ett riskabelt företag.

Hittills verkar det vara mellan 1% och 3,4% dödsfall orsakade av COVID-19. Detta är inte lika högt som SARS, men ändå betydligt högre än en ovanligt tuff influensasäsong.

För det andra bygger denna flockimmunitetsstrategi på att människor inte infekteras igen med viruset.

För det tredje förutsätter denna strategi att människor inte kommer att lämna eller komma in i Sverige eller i Storbritannien. Det kan fungera endast om du helt vill eliminera resor till och från landet.

Uppgifterna ovan är hämtade från en artikel i Forbes den 15 mars.

https://www.forbes.com/sites/brucelee/2020/03/15/can-you-get-infected-by-coronavirus-twice-how-does-covid-19-immunity-work/amp/?__twitter_impression=true

Slutligen skulle en sådan strategi strida mot andra begränsningsstrategier såsom social distansering som indikeras av följande tweet:

Till skillnad från alla andra länder syftar Storbritanniens strategi till att bygga flockimmunitet genom att tillåta en hög spridning av COVID-19. Regeringen hävdar att det kommer att blockera en andra topp i flera månader.

Här är Åtta frågor om denna flockimmunitet-strategi:

1. Kommer det att försämra ansträngningarna att begränsa den omedelbara epidemin och orsaka fler infektioner och dödsfall på kort sikt? Bevis tyder på att människor sprider virus tidigt, och de utan symptom kan orsaka betydande spridning. Detta talar för en politik mot massammankomster, för att stänga skolor och för strikta nationella och lokala åtgärder för social distansering.

2. Kommer det att försvaga inneslutningssystem (testning, screening, radiografi, isolering)? Kina byggde snabbt ett robust nationellt system med mobiliserade samhällen / arbetare för att snabbt kunna identifiera ärenden, isolera kontakter och snabbt behandla utsatta människor för att kontrollera utbrottet.

3. Orsakar Coronavirus en stark immunitet för flocken eller är det som influensa där nya stammar dyker upp varje år som behöver upprepade vaccin? Vi har mycket att lära oss om Co-V-immunsvar. https://t.co/tLoKccAmWT

4. Strider inte denna flockimmunitetsstrategi mot WHO:s politik? Efter tillkännagivandet av att detta var en pandemi, sade Dr Tedros, generaldirektör WHO, ”Idén att länderna bör byta från inneslutning till en mildare variant är fel och farlig.”

5. Bör vi inte vänta med att se hur situationen utvecklas i Kina? De har fått kontroll på epidemin efter 7 veckors intensiv nationell ansträngning. Kommer deras stärkta system inte att innehålla nya utbrott i närtid? Hur är deras flockimmunitet nu? Vi har inte serologi tillgängligt än. Det kan vara av betydelse.

6. Utan en heltäckande nationell mobiliseringsplan för social distansering, är de brittiska regeringens beteendestrategier och andra strategier verkligen evidensbaserade för att kunna plana toppen på kurvan av antalet smittade? Eller är den helt enkelt baserat på modeller?

7. Borde vi inte enligt försiktighetsprincipen bör vi rida ut denna brittiska epidemi med nationell mobilisering på alla nivåer, med alla möjliga förebyggande åtgärder (oavsett om bevis är starka, osäkra eller svaga) och oroa oss för flockimmunitet när vi har mer bevis?

8. Vacciner är ett säkrare sätt att utveckla flockimmunitet utan riskerna med själva sjukdomen. Är det etiskt att anta en politik som hotar med omedelbar skada på grund av en osäker framtida nytta?

Detta fritt översatt från Anthony Castellos tweet.

Du hittar originalet här:
https://twitter.com/globalhlthtwit/status/1238425621375651840